Kommunals utredare

Yttrande över slutbetänkandet Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet (2010)

Positivt till största del, men ingen bra idé att införa en märkning i form av ”smileys”, anser Kommunal. Det framgår i Kommunals yttrande över slutbetänkandet om marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, SOU 2009:97.

Regeringen gav hösten 2008 en särskild utredare i uppdrag att se över behovet av och möjligheterna att införa så kallade marknadsorienterade styrmedel inom arbetsmiljöområdet. Utredningen lämnade under våren 2009 ett delbetänkande (En ny modell för arbetsmiljötillsyn, SOU 2009:40), över vilket förbundet tidigare avlämnat remissyttrande.

I föreliggande slutbetänkande fokuserar utredaren i huvudsak på fyra områden: Certifiering i den nya tillsynsmodellen, Arbetsmiljökrav i den offentliga upphandlingen, Arbetsmiljö i utbildningssystemet och obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro i årsberättelsen.

Certifiering

Utredningen har i tidigare betänkande, enligt dansk förebild, föreslagit en modell med arbetsmiljömärkning med ”screening” av arbetsställen och tilldelning av så kallade smileys till arbetsplatserna. En märkning av arbetsplatsen i färgerna grönt, gult respektive rött föreslås markera arbetsmiljön på det berörda stället. Förbundet har i tidigare remissyttrande ställt sig avvisande till förslaget och screening och smileys.

I slutbetänkandet föreslås nu en särskild tilläggsmärkning som ska ange att arbetsstället är arbetsmiljöcertifierat. Syftet anges vara att stärka märkningens attraktionskraft och ”marknadsvärde”.

Förbundet kan se begränsade fördelar med nu tillkomna förslag till arbetsmiljöcertifiering, exempelvis att vissa resurser kan frigöras för annan tillsynsverksamhet. Mot detta talar bland annat att certifieringssystemet riskerar att urgröpa Arbetsmiljöverkets myndighetsutövning i form av exempelvis det löpande tillsynsarbetet. En sådan inskränkning ser förbundet allvarligt på.

För närvarande är det 300 företag och knappt 600 arbetsställen som är arbetsmiljöcertifierade, det vill säga en mycket ringa del av det totala antalet företag och arbetsplatser som totalt sett finns i landet. Om förslaget om tilläggsmarkering ändå genomförs anser Kommunal att detta kan ske utan de föreslagna förändringarna i arbetsmiljöförordningen. Oavsett om man vid en viss tidpunkt erhållit certifiering ska, enligt förbundet, samtliga företag och arbetsställen omfattas av arbetsmiljöverkets löpande tillsynsarbete med lämpliga och behövliga tidsintervaller.

Arbetsmiljökrav vid upphandling

Utredningen föreslår att den som lämnar anbud vid en offentlig upphandling ska uteslutas från upphandlingen om denne inte i anbudet uppfyllt kravet på en skriftlig riskbedömning enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet anges vara att förhindra en osund konkurrens på bekostnad av arbetsmiljön och främja goda arbetsmiljöförhållanden och en konkurrens på lika villkor.

Utredningens förslag är enligt Kommunal i dessa delar glädjande och framsynta. Förbundet tillstyrker därför utredningens förslag till ändringar i arbetsmiljölagen (1977:1160) samt förslag till ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Förbundet utgår i detta sammanhang från att utredningens förslag även omfattar offentlig upphandling enligt lagen (2007:1092) inom den så kallade försörjningssektorn; vatten, energi, transporter och posttjänster.

När det gäller upphandling och anbudsgivning, men ej offentlig upphandling, inom den privata sektorn behandlades frågan av betänkandet Bättre arbetsmiljöregler II (SOU 2007:43). Förbundets bestämda uppfattning, vad avser arbetsmiljö och arbetsvillkor, är att arbetstagare såväl offentligt som så kallat privat anställda, oavsett offentligt upphandling eller så kallad privat upphandling, ska ha samma villkor och åtnjuta samma skydd i lagstiftningen.

Kommunal anser att även beställaren ska tillse att utföraren måste kunna uppfylla de krav som finns i arbetsmiljölagen vid en upphandling. Det innebär således att när beställaren gör ett beställningsunderlag ska arbetsmiljön vara beaktad för de anställda som ska utföra uppdraget. Kommunal anser därmed att arbetsmiljölagen behöver kompletteras i detta avseende.

Utbildning och arbetsmiljö

I betänkandets tredje fokusområde föreslår utredningen att arbetsmiljökunskap bör föras in och integreras på ett bättre sätt än för närvarande i funktionsutbildning och verksamhetsinriktad utbildning. Inledningsvis föreslås att tillräcklig arbetsmiljöutbildning ska vara obligatorisk i civilingenjörsutbildningen och utbildningen för civilekonomer. Arbetsmiljökunskap i utbildningssystemet avses därefter att utvecklas.

Förbundet tillstyrker förslaget. Det är viktigt att arbetsmiljökunskap kan föras in i utbildningssystemets olika delar, ju tidigare desto bättre. Det handlar om vikten att föra in ett tänkande om att förebygga ohälsa, arbetsskador och premiera hälsa så tidigt som möjligt i hela vårt utbildningssystem.

Utbildning i och kunskap om arbetsmiljö och ledarskap bör göras obligatorisk i den högre utbildningen, samt vara ett grundkrav för chefer och alla andra i arbetsledande ställning. Förbundet menar även att moment av arbetsmiljöutbildning kan föras in redan i grundskolan och i gymnasiestudierna. Detta för att uppfylla kraven i arbetsmiljölagen 6 kap. § 17.

Redovisning i årsberättelserna

Utredningen föreslår att nuvarande bestämmelser om att nuvarande krav på redovisning av hur sjukfrånvaron ser ut under året bibehålls. Det gäller för såväl för privata arbetsgivare, kommuner och landsting och staten.

Förbundet tillstyrker förslaget. Att sjukfrånvaron redovisas är ett viktigt instrument för att kunna följa upp bland annat arbetsmiljön både vid det enskilda företaget och i ett större sammanhang.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet