Kommunals utredare

Integritetsskydd i arbetslivet (2009)

Positivt med en särskild lagstiftning som skyddar arbetstagares integritet i arbetslivet, tycker Kommunal, men det ska gälla alla anställda oavsett anställningsform. Det går att läsa av Kommunals yttrande över SOU 2009:44 – Integritetsskydd i arbetslivet.

• Kommunal ställer sig positivt till en särskild lagstiftning som skyddar arbetstagares integritet i arbetslivet.
• Kommunal delar utredarens uppfattning om att flera personkategorier i arbetslivet behöver integritetsskydd och tillstyrker förslaget om att i denna lag vidga begreppet arbetstagare. Dock vill Kommunal framhålla att det finns behov av att ytterligare förtydliga 2§, så att integritetsskyddet kommer alla anställda arbetstagare till del, oavsett anställningens varaktighet eller form.
• Kommunal anser att den tillåtelse av ändamålsglidning som framgår i 5§ tredje stycket innebär en väsentlig försvagning av integritetsskyddet och bör tas bort.
• Kommunal har invändning mot 9§ punkt 2, bestämmelsen som avser att tillåta arbetsgivaren begära att en arbetstagare, som ett led i rehabiliteringsplanering, genomgår en medicinisk undersökning eller delger arbetsgivaren resultatet av en medicinsk undersökning. Kommunal menar att denna punkt bör tas bort.
• Kommunal anser inte att ändamålet som berättigar medicinisk undersökning tydligt framgår i bestämmelsen i 9§ punkt 3, och därför bör denna punkt tas bort eller preciseras.
• Kommunal anser att kravet på kvaliteten av alkoholutandningstest i yrkesfordon bör regleras i lagen, förslagsvis, genom ett tillägg i bestämmelsen i 10§ sista stycket.
• Kommunal anser att kravet på påtaglighet i 13-14§§ bidrar till mer otydlighet i bestämmelsen och bör strykas bort.
• Kommunals uppfattning är att det förekommer arbetsgivare som systematiskt ställer frågor om medlemskap i fackförening eller i politiskt parti. Kommunal anser att en vidare utredning om det bör föreslås.

Lagens tillämpningsområde

Kommunal delar utredarens uppfattning om att flera personkategorier i arbetslivet behöver integritetsskydd och tillstyrker förslaget om att i denna lag vidga begreppet arbetstagare till att omfatta personer som söker arbete, söker eller fullgör praktik, eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Utredaren tar vägledning av högsta domstolen och hänvisar till den civilrättsliga definitionen av begreppet arbetstagare. I sin vägledning uppmanar högsta domstolen, i sin tur, att inte enbart utgå från uttryckliga avtalsvillkor, utan även göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter som avser belysa parternas inbördes förhållanden och därmed hur avtalet är att uppfatta.

 Med hänsyn till detta, som visar att begreppet arbetstagare saknar en otvetydig definition, är det viktigt att det, i förebyggande syfte, tydligt framgår i denna lag att alla anställda oberoende anställningsform eller anställningsvaraktighet får lagens skydd mot integritetskränkande behandling i arbetslivet. Kommunal menar att det inte ska finnas någon som helst möjlighet för att, till exempel, undanta en timanställd vikarie eller en säsongsanställd från skyddet.

Undantaget om ändamålsglidning 5§, tredje stycket

Enligt förslaget tillåts undantaget under förutsättning att det finns ”synnerliga skäl” och att arbetsgivaren ”så snart det kan ske” informerar berörda arbetstagare om behandling av personuppgifter för nya övervaknings- eller kontrolländamål. I betänkandet ges vitt skilda exempel på ”synnerliga skäl”, men Kommunals uppfattning är att exemplen bara visar på att det finns stora möjligheter för tolkningar som kan leda till integritetskränkande behandling av personuppgifter. Dessutom är ”så snart det kan ske” en öppen tidsrymd som bara arbetsgivaren kan sätta gränser för.

Vid starka misstankar om brott finns inget som hindrar arbetsgivaren från att, med stöd av lämplig lag, övervaka eller kontrollera den berörda arbetstagaren, vilket betyder att 5§, tredjestycket inte uppfyller något särskilt syfte och bör därför tas bort.

Begäran om medicinisk kontroll av rehabiliteringsskäl 9§ punkt 2

Ohälsa i arbetslivet kan, bland annat, ha psykosociala orsaker som en berörd arbetstagare, av anställningstrygghetsskäl inte skulle vilja avslöja detaljer om för arbetsgivaren. Sådana avslöjanden kan skapa osäkerhet och stress som i sin tur kan bidra till försämringar av den berördes hälsotillstånd.

I betänkandet citeras en tidigare proposition (Prop. 2006/07:117), där regeringen framhåller att det väsentliga vid ett rehabiliteringsbeslut är den intygsgivande läkarens bedömning, att närmare uppgifter om enskilda personers sjukdomstillstånd är känsliga, att de omgärdas av sekretesskydd och att integritetsskäl talar mot att arbetsgivaren genom intyg ska få tillgång till närmare uppgifter om arbetstagarnas sjukdomsförhållande. Kommunal delar detta synsätt och menar att rehabiliteringsfrågor ska hanteras i den lagstiftning som reglerar arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Både av integritets- och av hälsoskäl anser således Kommunal att 9§ punkt 2 bör utgå.

Begäran om medicinisk kontroll på grund av verksamhetens karaktär 9§ punkt 3

Kommunal delar utredarens uppfattning om att mediciniska undersökningar är en kontrollåtgärd av särskilt integritetskänsligt slag som innebär att höga krav bör ställas för att en avvägning ska utfalla till arbetsgivarens förmån. Utredaren skriver vidare under 12.7 i betänkandet att frågan om vilka ändamål som kan berättiga en undersökning inte bör lämnas öppen utan ändamålen bör anges i lagen. Men enligt Kommunals mening är dessa krav inte uppfyllda i bestämmelsen i 9§ punkt 3, där arbetsgivaren tillåts att begära medicinska undersökningar om ändamålet är att bedöma tillståndet hos arbetstagare och detta är av avgörande betydelse för verksamheten på grund av dess speciella karaktär.

Teoretiskt sett kan alla verksamheter hävda att de har en speciell karaktär och med hjälp av bestämmelsen kan de begära mediciniska undersökningar. Så ”en verksamhets speciella karaktär” är i sig inget specifikt ändamål som berättigar en kontrollåtgärd av särskilt integritetskänsligt slag som medicinisk undersökning är. Bestämmelsen bygger på det enskilda fallet, fryshusdomen, som, enligt Kommunals uppfattning, inte är tillräckligt för att kränka individers rätt till privatliv och till personlig integritet, som är skyddad av internationella konventioner som Sverige förpliktar sig att följa.

Mot bakgrund av detta anser Kommunal att 9§ punkt 3 bör tas bort eller förtydligas på ett lämpligt sätt.

Kvalitetssäker alkoholutandningstest

Om, till exempel, alkoholutandningsprov i yrkesfordon tas inför andra personer, och särskilt om det ger ett positivt utslag, kan det vara integritetskränkande för den kontrollerade arbetstagaren. Dessutom kan risken för missvisande provresultat vara stor med tanke på att det finns ett stort utbud av alkometer med varierande kvalitet på marknaden. Alltså kvalitetssäkring skulle behövas både med hänsyn till hur provet ska tas och vilka instrument ska användas.

Att alkolås kommer att vara brett tillämpat, räcker i sig inte för att inte ställa tydliga kvalitetskrav som skulle kunna stärka arbetstagares integritetsskydd i arbetslivet och därmed också öka effektiviteten i lagen. Kommunal anser detta skulle kunna uppnås genom ett tillägg om kvalitetssäkring, förslagsvis, i bestämmelsen i 10§ sista stycket.

Krav på påtaglighet i 13-14§§

Dessa bestämmelser ställer krav på arbetstagaren, den som lagen avser att skydda, att bevisa att hon är påtagligt kränkt. Förvisso ges i betänkandet (sid. 356) ett antal exempel på omständigheter som kan antas ha påtaglig påverkan på integriteten, men dessa är bara exempel och ingen uttömmande lista. Graden av påtaglighet kan inte mätas objektivt. Arbetstagarens skydd bör inte försvagas genom detta krav på påtaglighet som är tillräckligt öppen för godtycklighet.

Kommunal anser att proportionalitetskravet är tillräckligt för att bestämma objektiviteten i omständigheterna och kravet på påtaglighet bör strykas bort.

Frågor om medlemskap i fackförening eller i politiskt parti

Det finns erfarenheter i Kommunal om förekomsten av systematiska frågor om medlemskap i fackförening eller i politiskt parti. Som det framgår i betänkandet (sid. 399) hör dessa uppgifter, enligt dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen till känsliga uppgifter. Som det framgår i betänkandet (sid. 400) saknar denna utredning tillräcklig evidens för att föreslå en reglering av denna fråga. Men evidensen verkar vara lika svag även för att inte göra det. Därför anser Kommunal att det bör föreslås om en utredning av frågan.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn och Yeshi Wondmeneh