Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Yttrande över SOU 2008:95 – Enklare semesterregler (2009)

Bakgrund

Svenska Kommunalarbetareförbundet har erbjudits tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Förbundet har tidigare yttrat sig över närliggande frågor om ändringar i semesterlagen i den s k Knas-utredningen – Semesterlagen och övriga ledighetslagar – översyn och förenklingar, SOU 2003:54.

Den rubricerade utredningens uppdrag är att föreslå förenklingar i semesterlagen med syftet att underlätta den praktiska tillämpningen av semester- reglerna. Tre områden anses särskilt angelägna att förenkla, nämligen beräkning av antalet betalda semesterdagar, beräkning av semesterlön samt semesterlönegrundande frånvaro.

Utredningen anser att kollektivavtalens semesterregler i de allra flesta fall är enklare att tillämpa än lagen och tar detta som utgångspunkt för sina förslag. Vidare finns en ambition att anpassa lagtexten till EG-rätten.

Förbundets utgångspunkter för yttrandet

Förbundets övergripande utgångspunkter vid analysen av förslagen om enklare semesterregler är följande:

  • Förenklingar är av godo, så länge de är neutrala eller förbättrar för arbetstagaren.
  • Kollektivavtalets roll ska värnas. Detta innebär att förbundet anser att det även i fortsättningen ska kunna avtalas i kollektivavtal om bättre förmåner än i lagen. Semesterlagen ska vara fortsatt dispositiv, åtminstone i de delar som gäller i nuvarande lagstiftning.
  • Det är viktigt att regelförändringarna inte direkt eller indirekt miss- gynnar kvinnor eller män som grupp eller som individer.
  • Det är inte rimligt att eventuella förenklingar missgynnar grupper med av olika skäl begränsad anknytning till arbetsplatsen. Detta gäller t ex sjukskrivna, vilkas ekonomiska marginaler redan kraftigt beskurits av riksdagens beslutade förändringar i sjuklönelagen.
  • Förenklingarna får inte heller missgynna arbetstagare med annan anställningsform än tillsvidareanställning på heltid.

Sammanfattande synpunkter på utredningens förslag

Förbundet vill framföra följande synpunkter:

Jämställdhet

När det gäller förslagen i betänkandet om beräkning av semesterlön anser förbundet att det genomgående saknas analyser som belyser vad förslagen får för konsekvenser för kvinnor och män som grupp. Enligt förbundets mening är det ett krav att ett sådant beslutsunderlag tas fram innan förändringarna kan bli aktuella att genomföra.

Dispositiv lagstiftning

Förbundet anser att det är tillfredsställande att semesterlagen även i fortsättningen föreslås vara dispositiv i den utsträckning som gäller i dag. Beroende på utfallet av riksdagens behandling av utredningens förslag, kan det uppkomma ett behov av att göra semesterlagen dispositiv i större utsträckning än för närvarande, se avsnitt 17 § Semesterlönegrundande frånvaro.

17 § Semesterlönegrundande frånvaro

Utredningen föreslår en gemensam tidsgräns på högst 180 dagar för all frånvaro, utom frånvaro för arbetsskada. Detta kombineras med en begräns-ning av den semesterlönegrundande frånvaron från två år på heltid till ett års frånvaro på hel- eller deltid. Förbundet avvisar utredningens förslag.

Enligt förbundets mening kommer förslaget sammantaget att leda till en betydande försämring för löntagarna, särskilt för kvinnor. Detta hänger samman med att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män, både på hel- och deltid. Förbundet representerar fler än 400 000 lågavlönade kvinnor med anställningar som är ytterst krävande både fysiskt och psykiskt.

Förbundet delar inte utredningens bedömning att förändringarna i § 17 inte kommer att få så stora konsekvenser. Det är viktigt att hålla i minnet att de nya sjukskrivningsreglerna inte är prövade i tillräcklig utsträckning. Därför är det inte att betrakta som ett seriöst utredningsarbete att utgå ifrån ett mycket osäkert antagande att antalet långtidssjukskrivningar kommer att minska och därmed reducera antalet drabbade. För övrigt anser förbundet att varje person som drabbas av regelförsämringarna ska ses som ett miss- lyckande för lagstiftaren.

Om utredningens förslag i denna del ändå kommer att ingå i en ny semesterlag, anser förbundet att paragrafen i fortsättningen bör vara dispositiv när det gäller beräkning av semesterlönegrundande frånvaro. 

16, 16a § Semesterlön enligt sammalöneregeln/procentregeln

Förbundet är i huvudsak positivt till utredningens förslag att semesterlagen ska ge möjlighet till att utge semesterlön som bygger på den under semester-året gällande lönen plus ett semestertillägg, den s k sammalöneregeln. Paragrafen är dispositiv.

Utredningen föreslår emellertid att arbetsgivaren ska ha möjlighet att i vissa situationer välja mellan sammalöneregeln och en procentregel enligt nuvarande modell. Förbundet anser att det är otillfredsställande att arbets-givaren i vissa fall ensidigt kan välja mellan två olika beräkningssätt, eftersom det öppnar upp för att regelmässigt välja det beräkningssätt som ger sämst utfall för de anställda.

Förbundet är även kritiskt till utredningens förslag om nivåerna på semestertilläggen – 1,82 procent av veckolönen för arbetstagare med veckolön och 0,43 procent av månadslönen för arbetstagare med månadslön. Vid beräkningen av dessa nivåer förutsätts att arbetstagaren haft en löneökning om 3,7 procent, som utfallit efter intjänandeårets slut och innan semestern läggs ut. Alla arbetstagare har inte löneökningar i denna storleksordning, särskilt inte inom LO-kollektivet. Förbundet anser därför att nivån på semestertilläggen bör höjas för att inte missgynna redan utsatta grupper.

5 § Rätt till semesterledighet

Förbundet instämmer i utredningens förslag att det inte längre ska vara lagligt att skriva anställningsavtal där arbetstagare godkänner att semester- lön ingår i den överenskomna lönen. I denna del är paragrafen inte dispositiv.

Utredningen föreslår att undantaget från rätten till semesterledighet för anställningar som varat kortare än tre månader och omfattat mindre än 60 timmar avskaffas. Emellertid ska en arbetstagare och arbetsgivare kunna komma överens om att semester inte ska läggas ut – om anställningen är kortare än tre månader. I denna del är lagen dispositiv. Förbundet vill framhålla att om sådan överenskommelse görs mellan arbetstagare och arbetsgivare går arbetstagaren miste om förmånen semesterledighet.

Förbundet instämmer i förslaget eftersom det nuvarande arbetstidsmåttet på 60 timmar missgynnar deltidsarbetande.

12a § Hur semesterledigheten ska förläggas?

Enligt utredningen ska en regel införas som förtydligar att semesterledigheten ska vara lika lång för arbetstagare som arbetar deltid eller har en oregelbunden arbetstid, som för arbetstagare som arbetar heltid och har en ”normal” förläggning av arbetstiden. Detta gäller redan i dag, men är inte uttryckligen reglerat i lagen. Paragrafen är inte dispositiv. 

Förslaget innebär att det blir enklare för arbetsgivare och arbetstagare att förstå hur semester ska läggas ut vid dessa typer av anställningar. Förbundet tillstyrker förslaget med utgångspunkt i det fullt legitima kravet på alla arbetstagares rätt till likabehandling vad gäller längden på semestern.

22 § Semesterlön för sparad semester

Utredningen föreslår att den särskilda beräkningsregeln för semesterlön för sparad semester avskaffas. Semesterlön för sparad semester ska beräknas på samma sätt som för ordinarie semester. Den dagsaktuella sysselsättnings- graden ska gälla när sparad semester tas ut. Arbetsgivare behöver inte heller spara uppgifter om vilken sysselsättningsgrad som var aktuell vid sparandetillfället. I denna del föreslås lagen även fortsättningsvis vara dispositiv.

Förbundet avstyrker utredningens förslag i denna del. Om inte kollektivavtal finns med förmånligare regler, finns risk att arbetstagaren kommer att få en lägre semesterlön än vad hon tjänat in. Det sker vid de tillfällen som arbets- tagaren har en lägre sysselsättningsgrad vid uttag av semester än vad hon hade vid intjänandet av semestern. Det kan också innebära mer i semesterlön vid de tillfällen som den anställde har högre semesterlön vid semester- uttaget än vid intjänandetillfället.

Förbundet anser att utredningens förslag är orättvist. I likhet med förbundets tidigare förslag i yttrandet till Knas-utredningen föreslås i stället att all sparad tid görs om till timmar. De sparade timmarna är fristående från sysselsättningsgraden. När arbetstagaren ska ta ut sparad semester så baseras semesterlönen på lönen vid tillfället som semesterledigheten tas ut.

Varken arbetstagarna eller arbetsgivarna förlorar eller tjänar på ett sådant förfarande.

26a § Semesterlön för semester som inte har kunnat läggas ut

Utredningen vill införa ett förtydligande i lagen att semester som inte kunnat läggas ut ersätts med semesterlön. Detta gäller för de dagar som tillsammans med de nya intjänandedagarna överstiger 25. Paragrafen är inte dispositiv.

Förbundet tillstyrker förslaget. Förslaget betyder bl a att arbetstagare som återkommer från en längre tids sjukfrånvaro får lagstadgad rätt till betald semester upp till 25 dagar.

30a § Okontrollerade arbetstagare

Utredningen föreslår att hemarbetande och okontrollerade arbetstagare, på samma sätt som andra arbetstagare, ska få rätt till betald semesterledighet med semesterlön. Lagen är fortsatt dispositiv. Förbundet tillstyrker utredningens förslag.

30b § Nytt anställningsavtal i anslutning till det gamla

Utredningen konstaterar att olika anställningar kan löpa efter varandra hos samma arbetsgivare under flera år. Utredningen föreslår att dessa arbets-tagare ska kunna tjäna in semester och få den utlagd på samma sätt som arbetstagare med tillsvidareanställning. Paragrafen är inte dispositiv.

Förbundet tillstyrker förslaget med motiveringen att arbetstagare med återkommande tidsbegränsade anställningar bör ha samma rätt till intjänande och utlägg som tillsvidareanställda.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningen föreslår att lagen träder i kraft den 1 april 2010. Den 1 april har valts med hänsyn till att intjänande- och semesteråret enligt lagen påbörjas vid denna tidpunkt, och till att det stora flertalet kollektivavtal på arbetsmarknaden löper ut vid denna tidpunkt.

Förbundet anser att den 1 april är ett acceptabelt datum att genomföra förändringar i semesterlagen eftersom dessa har bäring på innehållet i nya kollektivavtal.

Däremot är frågan om vilket år förändringar i semesterlagen kan genom- föras mer osäker. I förbundets yttrande har bl a nämnts behovet av en ordentlig jämställdhetsanalys innan något riksdagsbeslut kan tas. Vidare har förbundet tagit upp problemet med den stora försämring som aviseras för beräkningen av långtidssjukskrivnas semesterlönegrundande frånvaro.

Förbundet konstaterar att utredningen erkänner problematiken som reell eftersom man föreslår att en övergångsbestämmelse införs för de arbetstagare som påbörjat en sjukfrånvaroperiod innan lagändringen trädde i kraft.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn och Peder Unander