Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Yttrande över promemorian Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (2009)

Svenska Kommunalarbetareförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder.

Sammanfattning av Kommunals ståndpunkter

Kommunal anser att det vore välkommet med förslag om åtgärder för att motverka de negativa effekter på sysselsättningen som den djupa lågkonjunkturen bär med sig. ROT-avdraget har flera gånger tidigare framgångsrikt använts för att öka efterfrågan på byggtjänster. Däremot har Kommunal flera starka invändningar mot det aktuella förslagets utformning.

  • För det första innebär förslaget att permanenta ROT-avdraget att de konjunkturstimulerande effekterna genom incitamenten att tidigarelägga investeringar uteblir. Åtgärden förlorar sin kraft.
  • För det andra är förslaget fördelningspolitiskt snedvridet. Dess utformning gynnar i första hand personer som har råd att äga sin bostad.
  • För det tredje väljer regeringen att avstå från möjligheten att använda ROT-avdraget för att stimulera stora investeringar genom att avgränsa avdraget till att inte gälla allmännyttiga fastighetsbolag och ägare till hyresrätter. Regeringen missar därmed en kraftfull skjuts av produktion och sysselsättning inom byggnadssektorn.
  • Slutligen visar förslaget på regeringens vägval: att utarma skatteintäkter som kan användas till offentlig välfärd och i stället satsa på att subventionera privata näringsidkare. Det visar tydligt på en förändrad syn på vad det allmänna ska vara med och betala. 

Kommunals ståndpunkter

Förbundet vill framföra följande synpunkter på promemorians förslag:

Förslaget att permanenta ROT-avdraget urholkar åtgärdens konjunktur- stimulerande funktion. I stället för att, som det är tänkt, ge fastighetsägare incitament att tidigarelägga investeringar införs ett system som ger en permanent skattelättnad till enskilda branscher. Det innebär att regeringen avsäger sig ett effektivt ekonomiskt verktyg i lågkonjunkturer. Det är Finansdepartementet medvetet om och konstaterar i promemorian att en permanent reform minskar effekten på sysselsättningen. Kommunal anser att om den föreslagna skattelättnaden ska införas ska det ske under en tids- begränsad period för att motverka lågkonjunkturens negativa effekter.

Kommunal anser inte att enskilda branscher bör ges permanenta skattesubventioner, annat än om det finns starka sociala skäl. En olikformig beskattning av branscher leder till en instabil situation och krav på skattesänkningar inom fler branscher. I förlängningen leder det till att det totala skatteuttaget sjunker och möjligheten att bibehålla hög kvalitet i de gemensamma välfärdstjänsterna minskar.

Kommunal vänder sig mot att de fördelningspolitiska aspekterna av förslaget inte beaktas i promemorian. I linje med regeringens övriga skattepolitik är det i första hand de som har råd att äga sin bostad som kan renovera till reducerat pris. Därutöver har taket för högsta möjliga avdrag höjts markant från tidigare perioder med ROT-avdrag, för att harmonisera med reglerna för hushållsnära tjänster. För att kunna tillgodogöra sig det högsta beloppet på 50 000 kronor krävs möjligheten att individen kan stå för samma summa själv. Därmed gynnas höginkomsttagare framför låginkomst- tagare. En annan förändring är att avdragen nu, till skillnad från tidigare, knyts till fysiska personer i stället för fastigheten. Det innebär att två makar som tillsammans äger en villa kan dra av det dubbla beloppet, 100 000 kronor, vid en underhållsrenovering. En ensamstående husägare med samma underhållsbehov har inte samma möjlighet att finansiera sin renovering. Kommunal ifrågasätter att avdraget är knutet till individen och inte till fastigheten.

Förbundet anser vidare att ROT-avdraget även borde riktas till allmännyttiga fastighetsbolag och fastighetsägare till hyresrätter. Om skattelättnaden utvidgades till att under en begränsad period omfatta dessa typer av fastighetsägare skulle det möjliggöra en mycket kraftfull insats för att öka produktion och sysselsättning inom byggsektorn. Till exempel skulle ROT-avdraget kunna vara en del av en fortsatt satsning på miljon- programmen och ge möjlighet att rusta upp eftersatta områden. Det skulle också innebära att förslagets fördelningspolitiskt snedvridna räckvidd styrdes upp något, till att inte enbart angå de som har möjlighet att äga sin bostad.

En mycket allvarlig kritik är att förslaget om en permanent skattesubvention innebär ett betydande dränage av skatteintäkter till allmännyttiga tjänster. I promemorian beräknar man att åtgärden kommer att kosta 3,5 miljarder per år. Detta utan att man kan räkna med att reformen får några betydande effekter på samhällsekonomin under den period det verkligen behövs. En årlig statlig inkomstminskning på 3,5 miljarder är 3,5 miljarder mindre per år till offentliga tjänster. Men så är det också tydligt att regeringen gjort sitt vägval om hur allmänna medel ska användas: till att subventionera privata näringsidkare på en fri marknad, i stället för att sörja för kvalitet och tillgänglighet i välfärdstjänsterna. Det är en syn som Kommunal inte ställer sig bakom.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn