Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Yttrande över betänkandet – Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (2008)

Svenska Kommunalarbetareförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad utredning. Med anledning av detta framför Svenska Kommunalarbetareförbundet följande synpunkter:

Utredningens ambition är att lägga förslag som utgör ett steg i riktning mot en kunskapsbaserad socialtjänst och att etablera en evidensbaserad praktik. Med evidensbaserad praktik menas en praktik baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Att främja evidensbaserad praktik i socialtjänsten syftar till verksamhetsförbättring, att få ut så mycket värde som möjligt i form av goda resultat för de resurser som satsas på verksamheten. Det handlar om att gå från kortsiktiga satsningar till kontinuerligt arbete.

Denna ambition beskrivs som ett långsiktigt projekt. De konkreta förslagen i betänkandet utgör sådant som kan förverkligas inom ett relativt kort tidsperspektiv. I första hand gäller det att etablera nya former för statens stöd till kunskapsutvecklingen och kunskapsanvändningen inom socialtjänsten. Med kunskapsanvändning avses förmågan att ha sakkunskap och använda sig av den i handling.

Svenska Kommunalarbetareförbundet delar utredningens ambition att underlätta systematisk förbättring av resursutnyttjandet i de skattefinansierade verksamheterna.

Kommunal anser att utredningens förslag att regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffar överenskommelser om gemensamma mål och insatser för att stödja den långsiktiga kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten är bra. Förutom staten och SKL – som huvudman för verksamheten – nämns vikten av att andra organisationer är med i arbetet med sådana avtal. Främst nämns brukarrepresentation. Kommunal anser det anmärkningsvärt att arbetsmarknadens parter inte omnämns. I arbetet med att utveckla branschen och verksamheterna borde partsrepresentation vara centralt.

Utredningen betonar vikten av att de anställda har relevant grundutbildning, att det finns möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling. Men fokus på föreslagna insatser ligger helt på de anställda med högskoleutbildning, särskilt socionomer och socialarbetare. Utredningen menar att det ”framstår som rimligt” att i första hand se till dem som har ett ansvar för att planera och leda arbetet, vilket innebär i första hand den högre utbildningen. Detta trots det av utredningens egen kartläggning av anställda inom det man själv benämner socialtjänsten framgår att av de drygt 240 000 anställda inom socialtjänsten utgörs 160 000 av vårdbiträden, vårdare, undersköterskor och skötare. De flesta socialsekreterare finns inom individ- och familjeomsorgen. De flesta vårdbiträden, vårdare, undersköterskor och underskötare finns inom vård och omsorg där hemtjänsten ingår och som utgör det verksamhetsområde som står för majoriteten av kostnaderna inom socialtjänsten. Att försöka etablera en evidensbaserad socialtjänst genom en ensidig satsning på socialarbetare och socionomer torde då ge ganska ojämna resultat sett till socialtjänsten som helhet.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn och Viktoria Bergström