Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (2008)

Sammanfattning

Svenska Kommunalarbetareförbundet (nedan benämnt Kommunal) har inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27).

Kommunal vill därför framföra följande synpunkter i sammanfattning: Synpunkterna utvecklas nedan.

Kommunal vill understryka behovet av en balans mellan spets- och breddutbildning.

Kommunal anser att det är av stor betydelse att värdegrunden är tydligt formulerad och att det klart framgår vilken människo-, samhälls- och kunskapssyn som verksamheten ska vila på.

Kommunal anser att det behövs starkare skrivningar i lagtexten när det gäller ungdomars rätt till utbildning och undervisning utifrån sina egna förutsättningar.

Kommunal stödjer att utredningens förslag utgår från individuella lösningar utifrån individuella förutsättningar.

Kommunal anser att det är rimligt att eleven ska ha godkänt betyg i minst åtta ämnen.

Kommunal är positivt till förslaget om preparandår.

Kommunal avstyrker förslaget om att alla elever på yrkesprogram inte självklart ska kunna uppnå högskolebehörighet.

Kommunal anser att kärnämnena ska ingå i yrkesexamen

Kommunal stödjer förslaget om godkänt examensarbete för att uppnå yrkesexamen.

Kommunal anser att gymnasieskolan bör erbjuda största möjliga valfrihet för eleverna.

Kommunal vill understryka vikten av att gymnasieskolan inte utformas på ett sätt som försvårar omval och programbyten.

Kommunal anser att eleverna måste få reella möjligheter till inflytande över sitt lärande.

Kommunal anser att regeringen bör ta initiativ till ett nationellt system med kompetensbevis för olika yrken.

Kommunal stödjer utredningens förslag att det blir lagfäst att lokala programråd med ett systematiskt, organiserat samarbete mellan skola och arbetsliv ska finnas.

Kommunal anser att det bör tillsättas regionala programråd för samverkan kring utbud, dimensionering och bedömning av den regionala arbetsmarknadens behov.

Kommunal välkomnar förslagen vad det gäller de nationella programråden.

Kommunal vill understryka vikten av att programrådsledamöternas rätt till ledighet, utbildning och ersättning för uppdraget ska regleras.

Kommunal avvisar förslaget att de fackliga representanterna endast skulle få närvaro- och yttranderätt i det nationella rådet för utbildning medan arbetsgivare skulle vara fullvärdiga deltagare.

Kommunal anser att APL i någon form ska finnas i alla utbildningar.

Kommunal anser att det bör övervägas om någon form av certifiering av arbetsplatserna kan vara ett bra sätt att kvalitetssäkra utbildningen.

Kommunal anser att handledarutbildningen lämpligen kan utformas av de lokala programråden.

Kommunal anser att riktlinjer för handledarutbildningen bör utformas av de nationella utbildnings- och programråden i syfte att kvalitetssäkra systemet.

Kommunal anser att det är viktigt att alla reformer inom gymnasieskolans område präglas av ett tydligt genusperspektiv.

Kommunal anser att det system med college som har utvecklats är ett bra sätt att anpassa utvecklingen efter de behov som arbetsgivarna efterfrågar.

Kommunal anser att regeringen bör stödja utvecklingen av olika college.

Kommunal anser att utredarens förslag beträffande programmet för djurhållning och naturbruk är en tydlig förbättring jämfört med dagens naturbruksprogram.

Kommunal anser att det är önskvärt att Naturbruksskolorna får ha kvar skoljordbruket som praktikplats eftersom de drivs som en riktig arbetsplats.

Kommunal anser att det inom programmet för fordon och transporter behövs ytterligare en inriktning för persontransporter.

Kommunal anser att pedagogiskt arbete med barn även ska kunna leda till yrkesutgång som dagbarnvårdare.

Kommunal anser att förslaget att personlig assistans endast ska ingå i programmet för ledarskap och friskvård inte är realistiskt.

Kommunal anser att inriktningen för fritidsverksamhet bör utformas även för att leda aktiviteter inom äldreomsorgen.

Kommunal anser att arbete i storkök bör ingå i programmet för restaurang och livsmedel.

Kommunal stödjer förslaget om att inriktning mot fastighetsteknik i programmet för VVS-, klimat- och fastighetsteknik.

Kommunal avvisar förslaget om att det inte ska finnas några inriktningar på programmet för vård och omsorg och att den enda yrkesutgången ska vara undersköterska.

Kommunal vill understryka att det nu blir än viktigare att Skolverket reellt samverkar med arbetsmarknadens parter i det fortsatta arbetet.

Inledning

Kommunal vill inledningsvis understryka behovet av en balans mellan spets- och breddutbildning. Det är positivt att utredaren har tagit hänsyn till den tidigare gymnasieutredningens förslag.

Allmänt

En viktig insikt är att vår tids gymnasieskola tar emot alla ungdomar i en årskull. Det ställer andra krav än när gymnasieskolan var till för de mest intresserade 30 procenten av eleverna. Det kräver andra resurser, andra synsätt hos lärarna och ett annat sätt att organisera utbildningen än tidigare. Utgångspunkten måste vara att alla elever ska ha möjlighet att lyckas. Det handlar om att skolan måste utformas så att alla får möjlighet att lära utifrån sina förutsättningar och lärstilar.

För att minska felval och avhopp bör det vara breda ingångar i gymnasieskolan. Inom programmen behövs tydligt beskrivna studievägar som man kan välja för en mer specialiserad utgång i programmen genom successiva val av ämnen och kurser.

Kunskapssyn

Kommunal anser att det är av stor betydelse att värdegrunden är tydligt formulerad och att det klart framgår vilken människo-, samhälls- och kunskapssyn som verksamheten ska vila på. Viktiga ingredienser bör vara:

  • Att människan är aktiv, skapande, kan ta ansvar och söka kunskap.
  • Att samhället bygger på demokratiska principer om tolerans, solidaritet, samverkan, likaberättigande och jämställdhet.
  • Att kunskapsinhämtandet är en aktiv och skapande process som bygger på ungdomars egna erfarenheter och förutsättningar, och syftar till förståelse av helheter och samband och ger grunden för ett livslångt lärande.

Skolan måste bli mer individualiserad i meningen att lärandet ska utgå från individens förutsättningar. Detta synsätt får dock inte riskera att slå sönder det sociala sammanhang som utgör en nödvändig grund för lärandet. Genom ett elevaktivt och projektorienterat arbetssätt kan varje elevs möjligheter ges utrymme och tas tillvara i samarbete med andra elever och vuxna.

Kommunal anser att det behövs starkare skrivningar i lagtexten när det gäller ungdomars rätt till utbildning och undervisning utifrån sina egna förutsättningar. Trots att kunskaper om att alla är olika och har olika lärstilar blir alltmer etablerade, så fortsätter alltför mycket undervisning att utföras på ett traditionellt kollektivt sätt som om alla hade samma lärstil och behov. Detta leder till att många ungdomar får leva med konsekvenserna av att skolan misslyckats med att ge dem förutsättningar till en lyckad utbildningsgång.

Behörighet och kärnämnen

Kommunal stödjer att utredningens förslag utgår från individuella lösningar utifrån individuella förutsättningar.

Kommunals yttrande fokuserar på yrkesprogrammen.

Kommunal anser att det är rimligt att eleven ska ha godkänt betyg i minst åtta ämnen inklusive svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Det är ett rimligt antagande att elever som inte har klarat godkänt i hälften av grundskolans ämnen inte heller utan stort stöd kommer att lyckas med sin gymnasieutbildning. Undantag för kravet om godkänt i engelska ska kunna göras för elever med invandrarbakgrund, om de bedöms kunna klara gymnasieutbildningen.

Kommunal är positivt till ett preparandår för dem som ännu inte är behöriga. Detta förutsätter dock att eleven får det stöd som behövs. En viktig utgångspunkt är att gymnasieskolan inte ska upplevas som, eller vara en repetition av grundskolan, utan bygga vidare på en genomgången grundskola.

Grundläggande behörighet till högskolan

Kommunal avstyrker förslaget att alla elever på yrkesprogram inte självklart ska kunna uppnå högskolebehörighet.

Kommunal anser att behörighet handlar om att definiera olika faktorer som:

  • behörighet för arbete, dvs anställningsbarhet,
  • behörighet för ett aktivt medborgarskap,
  • behörighet för att kunna delta i ett livslångt lärande med kompetensutveckling på arbetsplatserna samt
  • behörighet för möjliga framtida högskolestudier

Det är inte godtagbart att eleverna ska behöva ökad studietid för att uppnå behörighet om de inte får mer tid för det, dvs möjlighet att direkt efter de tre åren få fortsätta och läsa in det som saknas för att uppnå behörighet. I ett samhälle i ständig utveckling och med behov av livslång förändringsförmåga ska systemet inte stänga in människor i återvändsgränder på grund av fel val i ung ålder.

Kärnämnen

Kommunal anser att kärnämnena ska ingå i yrkesexamen som ger grundläggande behörighet för högskolestudier.

Kärnämnena måste i mycket större omfattning än i dag integreras i karaktärsämnena och få betydelse som tillämpad kunskap i sitt yrkesförberedande sammanhang.

De skolor som arbetar med kärn- och karaktärsämnen integrerat, så kallad infärgning, har visat att de motiverar eleverna även för kärnämnen eftersom de då ser nyttan av dem. Målen för kärnämnena bör därför formuleras i termer som riktar sig mot karaktärsämnen.

För ett samhälle och en bransch är det en viktig tillväxtfaktor att så många som möjligt har en gemensam plattform i form av gemensam förståelse av verksamhetens uppgift, och utifrån den en gemensam värdegrund. Detta är vad Kommunal bl a vill uppnå med ramen kärnämnen.

För att i verklig mening klara av att färga in kärnämnen och karaktärsämnen behöver lärarna gedigna kunskaper om branschens verksamheter. Möjligheten för lärare i kärnämnen att tillägna sig sådan kännedom torde vara begränsad. En möjlig strategi skulle kunna vara att erbjuda yrkeslärare vidareutbildning för att undervisa i något kärnämne. Det huvudsakliga ansvaret för att infärgning verkligen sker måste, enligt Kommunals uppfattning, åligga yrkeslärarna.

Det är viktigt att idrott och hälsa är ett obligatoriskt kärnämne, men det behöver inte ingå i det som krävs för en godkänd yrkesexamen.

Utredningens förslag kommer att drabba elever som kommer från studieovana hem eftersom de i högre grad går på yrkesprogrammen. Särskilt drabbar förslaget flickor på yrkesprogram eftersom många av dem läser vidare på högskolan. De har svårare än pojkar att få jobb efter gymnasiet och läser därför ofta vidare.

Det är orimligt att hänvisa eleverna till att läsa in behörighet på Komvux. Detta då resurserna för Komvux skurits ned med 30 procent. Komvuxstudier är dessutom dyra både för staten och för den enskilde. Dessutom blir de som skaffar behörighet via Komvux missgynnade vid urvalet till högskolan.

Examensarbetet och yrkesexamen

Kommunal stödjer förslaget om att examensarbetet ska vara godkänt för att uppnå yrkesexamen. Examensarbetet måste ses som en process som starkt kopplas till målen i programmet för att visa på reell kompetens.

Det är både viktigt att det är både praktiskt och att det svarar mot karaktärsämnena. Då kan det bli till hjälp när eleverna sedan söker arbete. Det är viktigt att det ska förena teori och praktik och att eleven ska visa att hon kan planera, genomföra, dokumentera och utvärdera en för arbetslivet relevant arbetsuppgift. Detta är också en del där det är viktigt att samverka med arbetsmarknadens parter. I detta arbete är det viktigt att handledare från arbetslivet inkluderas och att programråden fastställer kriterier. De nationella programråden bör vara de som fastställer kriterier.

Elevens valfrihet

Ungdomar är ofta osäkra och behöver mycket information inför alla sina val. Därför är hög kvalitet på studie- och yrkesvägledningen så viktig. Det är både samhällsekonomiskt och personligt effektivt när det förebygger felval och studiemisslyckanden.

Kommunal vill understryka att gymnasieskolan inte får utformas på ett sätt som försvårar omval och programbyten när eleven känner att hon hamnat fel. Detta problem hade den tidigare utredningen Elva steg lösningar på och dessa bör man ta med vid fortsatt beredning. Det är viktigt att Skolverket beskriver de ämnen och studievägar som eleverna behöver välja för att uppnå högskole- eller yrkesutgång.

Elevinflytande

Kommunal anser att eleverna måste få reella möjligheter till inflytande över sitt lärande. Läraren ska i arbetslag vara handledare, inspiratör, kunskapsförmedlare och forskningsledare. Lärarjobbet ska innebära att organisera elevernas inlärningssituation.

Det är viktigt att eleverna får bredare kunskaper och en beredskap för ett livslångt lärande och för arbete i lärande organisationer. Sambandet mellan arbetslivets krav och skolan befästs också tydligt i skollag och läroplaner. För att eleverna ska utvecklas så att de passar in i framtidens arbets- och samhällsliv krävs att eleverna upplever skolarbetet som meningsfullt och stimulerande. Det i sin tur förutsätter att eleverna får inflytande över och ansvar för sitt eget lärande.

Främst handlar det om att skolornas styrdokument behöver få starkare skrivningar och ett tydligare elevperspektiv. Det handlar om rätten till klassvis inflytande över undervisningen och att andra gemensamma angelägenheter tydligare formuleras. Det handlar också om vikten av att skolan gör allt den kan för att få till stånd fungerande elevråd. Det är viktigt att ett särskilt ansvar läggs på rektorn för att skolans undervisnings- och beslutsformer utvecklas på ett sådant sätt att eleverna får ett verkligt inflytande. Det har pågått försök med att elever haft majoritet i sina egna skolors styrelser. Det har fungerat mycket bra och bör återinföras och permanentas.

Alla ungdomar har inte samma förutsättningar och om alla ska ha möjlighet att utöva sin rätt till inflytande bör inflytandet formaliseras på ett sätt som tar hänsyn till olika aspekter som kön, klass, etnicitet och funktionshinder. Det är angeläget att visa hur deras lika möjligheter påverkas av nedskärningar av elevvårdspersonal m m.

Branschernas ansvar och inflytande avseende gymnasieskolan

Kommunal anser att regeringen bör ta initiativ till ett nationellt system med kompetensbevis för olika yrken. Det är angeläget att gymnasieutbildningen utgör en bestämd del av det livslånga lärandet. Kompetensbevisen ska visa en individs hela reella kompetens. Inom ramen för ett kompetensbevis bör man då klargöra vilka kompetenser som de olika gymnasieprogrammen beräknas bidra med för att eleverna ska vara anställningsbara i olika verksamheter. Det är då viktigt att klargöra vilket utbildningsansvar som ska åvila arbetslivet efter genomgången gymnasieutbildning för att de unga ska utveckla en fullständig yrkeskompetens, dvs färdigutbildning.

Det är viktigt att programmens struktur och innehåll inte försvårar att nationella kompetensbevis skapas. Det faktum att samtliga kurser ska vara nationellt fastställda är en viktig förutsättning för utbildningarnas kvalitet och för att nationella kompetensbevis ska vara möjliga.

Inriktningen bör vara att arbetsmarknadens parter ska vara delaktiga i utformandet och förvaltandet av systemet. Ett lämpligt forum för det är de nationella programråden som föreslås i utredningen. Råden bör ha som uppgift att hålla ihop och kvalitetssäkra system med kompetensbevis. Konkret kan de nationella programråden ansvara för att kvalitetssäkra systemen t ex genom att:

  • utforma kriterier för yrkesexamen,
  • utforma system för färdigutbildning,
  • genomföra yrkesprövningar i yrkesexamen och olika former av kompetensbevis som t ex naturbrukets Gröna kort, dvs medverka i valideringar och utformandet av kompetensbevis samt
  • administrera systemen med kompetensbevis

Samverkan skola – arbetsliv

Kommunal stödjer utredningens förslag att det blir lagfäst att lokala programråd med ett systematiskt, organiserat samarbete mellan skola och arbetsliv ska finnas. Samarbetet är ett nödvändigt redskap för att kvalitetssäkra utbildningarna. Hur samarbetet fungerar bör redovisas i skolans kvalitetsredovisningar. Centrala områden där samverkan måste ske är arbetsplatsförlagt lärande – APL, lärlingsutbildning, examensarbetet och yrkesexamen.

Utredarens förslag om att råden ska kunna omfatta flera olika program är problematiskt. Det kan lätt bli så att arbetet i denna form av programråd blir för otydligt, och att arbetsgivarna därför inte tar sitt ansvar när programrådsarbetet inte blir tillräckligt operativt.

Programrådens arbete behöver regleras vad gäller rätt till ledighet, utbildning och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Detta bör ses som alla andra kommunala uppdrag och regleras lika. I dag finns exempel på programrådsledamöter som får avdrag på lönen för sitt uppdrag och det finns även exempel på att man tar ut semesterdagar för att delta i programrådsarbetet.

Regionalisering av gymnasieskolan

Kommunal anser att gymnasieskolan ska erbjuda största möjliga valfrihet för eleverna. Det stödjer även möjligheten till ett livslångt lärande och kan vara ett betydelsefullt redskap för att minska de stora avhoppen från gymnasieskolan. För att det ska vara möjligt måste kommunerna bli bättre på att samverka kring utbudet av program, inriktningar och valbara kurser. Samverkan är också nödvändig för att kunna utveckla kvaliteten på utbildningarna genom effektivare resursanvändning. I dag har innehållet i kommunernas nationella program mycket varierande innehåll, vilket gör det svårt för arbetsgivare att bedöma elevernas kompetens.

Utredaren föreslår att även lärlingsutbildningen ska omfattas av frisökning. Detta innebär att de ska jämföras med regionala inriktningar. Även detta är ett argument för en ökad regional samverkan.

Kommunal anser att det bör tillsättas regionala programråd för samverkan kring utbud, dimensionering och bedömning av den regionala arbetsmarknadens behov.

Kommunal välkomnar förslagen vad det gäller de nationella programråden. De behövs bl a för att kvalitetssäkra yrkesutbildningen. Vår syn på deras uppgifter finns redovisade bl a när det gäller kompetensbevis och lärlingsutbildning. Vi redovisar också under genomgången av de specifika programmen vilka programråd vi anser att Kommunal ska finnas representerade i.

Kommunal avvisar förslaget att de fackliga representanterna endast skulle få närvaro- och yttranderätt i det nationella rådet för utbildning medan arbetsgivare skulle vara fullvärdiga deltagare. När det gäller samverkan för högre kvalitet är ett jämlikt deltagande centralt. Kommunals erfarenhet är att denna sorts samverkan inte är något problem styrt av partsförhållanden, utan handlar om kreativ samverkan för elevernas bästa. Då är det väldigt svårt att förstå att parterna skulle få olika roller i sin medverkan. Dessutom är fackförbunden experter på sina medlemmars kompetenser och arbetsvillkor. Den viktigaste intressenten för utbildning är eleverna. Därför är det också förvånande att det inte föreslås att de ska representeras i det nationella rådet.

APL – arbetsplatsförlagt lärande

Kommunal anser att APL i någon form ska finnas i alla utbildningar. Utredaren föreslår att begreppet APU ersätts med APL. För att undvika begreppsförvirring väljer vi att där det känns mer relevant använda begreppet APU. Generellt är det viktigt att så mycket som möjligt av lärandet har en verklighets- och arbetsplatsanknytning i all gymnasieutbildning. Det är nödvändigt för att eleverna ska få helhet, sammanhang och mening i sitt lärande.

Omfattningen kan variera men för de elever som väljer de yrkesförberedande programmen ska det vara minst 15 veckors APU. Det är mycket viktigt, inte minst för elevernas anställningsbarhet, att de har fått den praktiska kompetens som är viktig för att söka anställning. APU ger även viktiga insikter om arbetslivets villkor. När det gäller omvårdnads-, naturbruks-, barn- och fritidsprogrammen bör de ha mer APU. För dem behövs en starkare arbetsmarknadsanknytning än vad som finns i dag. De behöver en tydligare koppling mellan vad skolan respektive arbetslivet ska bidra med. Det får inte bli så att det vidgade begreppet APL minskar kraven på att alla elever på de yrkesförberedande programmen ska erbjudas minst 15 veckors APU. Fältstudier och fejkade arbetsplatser på skolorna kan inte ersätta det fördjupade lärande som eleverna uppnår under en längre APUperiod. APU är ett viktigt inslag i utbildningen, särskilt för de elever som vill börja arbeta efter gymnasieskolan. I alla utvärderingar får också APUn högt betyg av eleverna.

För att öka och garantera kvaliteten på arbetsplatsförlagt lärande är kursplanestyrd inlärning av största betydelse. Utredaren påpekar att det inte har fungerat hittills, men det beror på att andra faktorer inte har fungerat. Förutsättningar för att det ska fungera är att handledarna får en utbildning av hög kvalitet, och att samverkan mellan handledare och lärare får tid för att kunna fungera. Detta är viktiga krav för att all APL, inte minst för att lärlingsutbildningen ska få en hög kvalitet.

Kommunal anser att det bör övervägas om någon form av certifiering av arbetsplatserna kan vara ett bra sätt att kvalitetssäkra utbildningen. Handledare måste få utbildning, handledning och tid för att utföra sitt uppdrag. Det måste också finnas tid för karaktärsämneslärarna att besöka eleverna på arbetsplatserna.

När det gäller APU finner vi det anmärkningsvärt att ersättningen från skolan till arbetsplatserna skiljer sig åt. För högskoleelever som t ex förskollärare och sjuksköterskor får arbetsplatserna ersättning. Men det får de inte för gymnasieelever som t ex barnskötare och undersköterskor. Detta trots att de gör sina arbetsplatsförlagda utbildningar på samma arbetsplatser.

Färdigutbildning

Man kan aldrig bli färdigutbildad. Därför kan gymnasieskolan aldrig bli annat än yrkesförberedande. Det är först ute i verksamheterna som man kan få den kompetens som behövs för att självständigt kunna utföra arbetet. Därför är det viktigt med en bra balans mellan det generella och det specifika i gymnasieutbildningarna.

Många branscher har olika former av färdigutbildningsavtal. Regeringen bör därför lägga förslag till riksdagen om att ett färdigutbildningssystem införs. Kommunal anser att det är av stor vikt att branschernas olika fackförbundsoch arbetsgivarparter har ett stort inflytande i att utveckla systemet. Staten bör ta ansvar för att det kommer till stånd ett färdigutbildningsavtal i flera branscher. För att uppnå detta kan statliga projekt övervägas.

Handledarutbildning

Kommunal anser att handledarutbildningen lämpligen kan utformas av de lokala programråden.

Kommunal anser att riktlinjer för handledarutbildningen bör utformas av de nationella utbildnings- och programråden i syfte att kvalitetssäkra systemet. Mallar för det bör utarbetas av Skolverket.

Lärlingsutbildning

Oavsett längd är vissa faktorer avgörande när det gäller olika former av lärande i arbetslivet:

  • Systemet måste kvalitetssäkras genom trepartssamverkan mellan utbildningsanordnare och representanter för arbetsgivare och fackliga organisationer, det kan lämpligen ske inom ramen för programråden.
  • Arbetsplatserna ska kvalitetssäkras genom trepartssamverkan.
  • Lärandet ska regleras i avtal mellan de tre parterna.
  • Utbildningen ska bygga på kursplanerna.
  • Handledarna ska vara väl utbildade för sitt uppdrag och det måste vara skolornas uppdrag.
  •  Utbildade behöriga karaktärsämneslärare ska vara ansvariga.
  • Det ska finnas tid för reell samverkan mellan lärare och handledare.
  • Lärandet ska dokumenteras i någon form av kompetensbevis liknande byggnadssektorns lärlingsböcker.
  • Arbetsmiljö måste bli ett viktigt ämne även när utbildningen är arbetsplatsförlagd.
  • Lärandet ska vara likvärdigt med det skolförlagda och ge yrkesexamen och grundläggande behörighet till högskolan.
  • Även i lärlingsutbildning behövs en hög teoretisk kvalitet för att tillfredställa arbetslivets krav.
  • Kärnämnena måste ingå i yrkesexamen både för skol- och arbetsplatsförlagt lärande.

Lärlingsutbildningarna får inte leda till instängningseffekter och eleverna måste ha rätt att gå ett skolförlagt program. För att allt detta ska fungera förutsätts att arbetsplatserna ersätts för det arbete de lägger ner på den arbetsplatsförlagda utbildningen.

Genus i gymnasieskolan

Kommunal anser att det är viktigt att alla reformer inom gymnasieskolans område präglas av ett tydligt genusperspektiv.

College

Kommunal anser att regeringen bör stödja utvecklingen av de system med olika college som har vuxit fram. Dessa college är ett bra sätt att anpassa utvecklingen efter de behov som arbetsgivarna efterfrågar. Det ger också fler chansen att pröva på högre utbildningar och stimulera livslångt lärande.

Syftet med dessa college är att:

  • utveckla nätverk mellan befintliga utbildningar,
  • utveckla former för kompetensutveckling,
  • utveckla utbildningsutbudet i nära samverkan med privata och offentliga verksamheter,
  • utveckla gemensamma former för rekrytering till utbildningar,
  • utveckla attraktivitet för både män och kvinnor till yrken inom området,
  • utveckla nya former för lärande med fokus på arbetsplatsförlagt lärande samt
  • nyttja utbildningsresurserna i regionen effektivt.

Kommunal är för närvarande engagerade i arbetet med vård- och omsorgscollege och Servicecollege. Samverkansformen bör kunna växa både geografiskt och omfatta fler yrkesutbildningar. För att det ska underlättas behövs stöd från regeringen.

Synpunkter avseende särskilda program

Programmet för djurhållning och naturbruk

Kommunal anser att utredarens förslag är en tydlig förbättring jämfört med dagens naturbruksprogram, och det är positivt att branschens parter har fått ett stort inflytande. Föreslagna inriktningar är väl avvägda och svarar mot arbetsmarknadens struktur. Det är viktigt för detta program att frisökning blir möjlig även på inriktningsnivå. Det innebär en större möjlighet för elever att komma in på den utbildning som de verkligen har intresse för, och ökar därmed chansen till att lyckas med utbildningen. Ett viktigt perspektiv i programmet måste vara att eleven förvärvar förståelse för att jordens resurser är ändliga, om behovet av kretsloppstänkande och energihushållning, vikten av att bevara den biologiska mångfalden samt kvalitet på jordbrukets produkter.

I detta program finns många exempel på hur infärgning av matematikämnet kan och bör ske. Det handlar t ex om volym och ytor för beräkningar av sådd, bränsleförbrukning, djurmat osv.

Kommunal anser att det är önskvärt att Naturbruksskolorna får ha kvar skoljordbruket som praktikplats eftersom de drivs som en riktig arbetsplats. Där får eleverna lära sig grunderna i både djurskötsel och att hantera stora maskiner.

Programmet för fordon och transporter

Kommunal anser att det inom programmet behövs ytterligare en inriktning för persontransporter. Lämpliga yrkesutgångar är bussförare och bussmekaniker. Det råder brist på bussförare i dag och i framtiden riskerar den att förvärras. En viktig orsak till bristen är de otillräckliga utbildningsvägarna. I dag saknas det en rikstäckande utbildning på gymnasienivå för de ungdomar som vill arbeta som bussförare. De utbildningsvägar som nu står till buds är Komvux, arbetsmarknadsutbildning, trafikskolor och intern utbildning i busstrafikföretagen. Dessa klarar inte av att utbilda tillräckligt många bussförare. Det är viktigt att inriktningen omfattar den breda kompetens som är nödvändig för personal inom kollektivtrafiken. Det gäller t ex bemötande av olika kundgrupper, trafiksäkerhetstänkande, miljöhänsyn, arbetsmiljöfrågor, IT-teknik och turism.

I och med inrättandet av en persontransportutbildning inom gymnasieskolan bör dagens påbyggnadsutbildning Persontransporter med buss inom Komvux ses över. Det är viktigt att den finns kvar, men innehållet bör kompletteras och ämnesmässigt anpassas till persontransportblocket inom gymnasieskolan.

Exempel på infärgning av matematik på detta program är att beräkna acceleration, hastigheter, bränsleåtgång, utsläpp vid olika körstilar osv. I det nationella programrådet bör även Kommunal representeras eftersom Kommunal organiserar många som arbetar med persontransporter.

Programmet för ledarskap och friskvård

Dagens barn- och fritidsprogram har ett problem med att man utbildar fler barnskötare än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det kan till och med vara så att man i en del kommuner minskar andelen barnskötare i verksamheterna samtidigt som man ökar antalet platser i BF-utbildningarna. Programmet bör vara inriktat mot verksamhetsområden där arbetet med människor står i centrum. Delar av programmet riktar sig specifikt till barn och ungdomar, andra delar i vid mening till människor i alla åldrar. I utbildningen bör människans utveckling som en livslång process behandlas. Kunskap om och förståelse för både egen och andras utveckling är väsentlig. Människors utveckling som sociala varelser och människor som på grund av svårigheter i sin livssituation behöver samhällets stöd och omsorg, är centrala perspektiv i socialt arbete, likaså teknik och miljö.

Föreslagna inriktningar och yrkesutgångar

Kommunal delar i huvudsak utredarens förslag. Pedagogiskt arbete med barn och unga föreslås leda till yrkesutgång som barnskötare och elevassistent.

Kommunal anser att även dagbarnvårdare bör ingå. Denna inriktning bör utformas så att den nuvarande ettåriga barnskötarutbildningen enbart riktas till dem som har yrkeserfarenhet från barnomsorgen men saknar relevant yrkesutbildning.

Socialt arbete föreslås leda till yrkesutgång som personlig assistent.

Kommunal anser att förslaget att personlig assistans endast ska ingå i programmet för ledarskap och friskvård inte är realistiskt. Att bygga en utbildning på att assistenterna bara utför service, ger inte den kompetens som behövs för att kunna utföra yrket på ett fullgott sätt. Utvecklingen inom personlig assistans innebär nämligen att en stor del av insatserna är vård. För att kunna tillmötesgå den utvecklingen bör utbildningen även rymmas inom programmet vård och omsorg. Rekryteringen till utbildningen har förutsättningar att bli mer framgångsrik om utbildningen är anpassad efter de krav som arbetsmarknaden ställer.

Många som tidigare läste barn- och fritidsprogrammet gjorde det som en förberedelse för andra utbildningar t ex polis, kriminalvårdare, socionom, psykolog eller socialpedagog. Inom denna inriktning bör det vara möjligt att förbereda även för dessa vidareutbildningar.

Fritidsverksamhet föreslås leda till yrkesutgång som fritidsassistent och leda till arbete inom arenor, idrottsplatser, simhallar, friluftsverksamheter samt som aktivitetsledare.

Kommunal anser att inriktningen bör utformas även för att leda till aktiviteter inom äldreomsorgen eftersom detta är en växande uppgift. Programmet bör även utformas som förberedelse för folkhögskolornas fritidsledarutbildningar. Det skulle höja kvaliteten på dessa utbildningar. Titeln fritidsassistent är tveksam och bör ändras för att inte skapa missförstånd i arbetslivet. Titeln finns redan i många kommuner och används då för mer administrativt arbete inom fritidsverksamhet. Idrott, hälsa och friskvård ska leda till arbete som t ex massageterapeut och instruktör på bl a gym och spa.

Karaktäristiskt för utbildningen bör vara dess tvärvetenskapliga innehåll. I utbildningen ska ämnen som pedagogik, psykologi och sociologi integreras. Karaktäristiskt för utbildningen ska vara det pedagogiska perspektivet. Inom den del av utbildningen som gäller pedagogiskt arbete ska arbete tillsammans med barn, ungdomar och vuxna samt förståelse av pedagogiska verksamheter fokuseras. Förmågan att organisera barn- och fritidsverksamhet så att den bidrar till människors lärande och utveckling är central. Relationer mellan barn och vuxna, mellan ledare och deltagare och mellan styrd och spontan verksamhet ska fokuseras, liksom det pedagogiska ledarskapets betydelse och utvecklingen av den kommunikativa förmågan.

Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är arbete i lag och samverkan mellan olika yrkesgrupper. I utbildningen har elevernas medverkan vid valet av arbetsformer och innehåll i studierna en särskild pedagogisk innebörd med tanke på kommande yrkesutövning. Även de grundläggande värden som återfinns i läroplanerna och de internationella överenskommelserna om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter har en särskild aktualitet inom olika pedagogiska verksamhetsområden. Även hälsa, dvs hur människor påverkas av den fysiska och psykosociala miljön, är viktiga inslag.

Infärgning bör vara relativt enkelt på detta program. Religion och samhällskunskap är viktiga exempel på detta. I matematiken bör mycket handla om hur barn tänker om matematik och hur man kan tänka matematik på olika sätt.

Programmet för restaurang och livsmedel

Kommunal anser att arbete i storkök är en ytterligare inriktning och yrkesutgång som bör ingå. Kommunal organiserar dem som arbetar i storkök på allt från skolor till sjukhus och det är en stor yrkesgrupp som behöver en gymnasieutbildning. I den inriktningen är möjligheten att få grundläggande behörighet oerhört viktig eftersom många senare studerar vidare till exempelvis kostekonom, dietist eller yrkeslärare. Kost- och näringslära bör därför få en stor tyngd i denna inriktning. Syftet bör vara att skapa ett helhetstänkande där gästers skiftande behov och önskemål tillgodoses. Eleverna bör på ett yrkesmässigt sätt utveckla sina förmågor att arbeta med ansvarskänsla, kvalitetsmedvetande och ett ekonomiskt förhållningssätt. De ska förvärva grundläggande förmågor inom näringsmedveten matlagning och ha ett hälsoperspektiv.

Många elever från detta program kommer att söka sig arbete i andra länder. Detta bör sätta sin prägel på programmet. Därför behöver det även finnas programspecifika fördjupningskurser i engelska inom programmet. Infärgning av matematik i detta program borde vara enkelt. Det handlar om att göra kunskapen nyttig och verklig.

I det nationella programrådet bör även Kommunal vara representerade eftersom Kommunal organiserar många som arbetar inom storkök.

Programmet för VVS-, klimat- och fastighetsteknik

Kommunal stödjer förslaget om inriktning mot fastighetsteknik. Inom fastighetsbranschen finns Servicebranschens Yrkesnämnd (SRY). De har utvecklat kriterier för ett yrkesbevis inom lokalvård. Ett eget läromedel finns framtaget – Professionell städservice – som också används i gymnasieprogrammet. De har även utvecklat handledarutbildning och valideringssystem för att säkerställa kvalitetsaspekterna i yrket. Till detta finns ett modulsystem med påbyggnadsutbildningar där man kan skaffa sig speciella kunskaper inom olika områden. På det här sättet har de skapat en yrkesidentitet i grundutbildningen med möjligheter till utveckling i arbetet via specialkunskaper. Detta bör införlivas i det nya programmet.

I det nationella programrådet bör även Kommunal vara representerade eftersom Kommunal organiserar många lokalvårdare och fastighetsskötare.

Programmet för vård och omsorg

Kommunal avvisar förslaget att inga inriktningar ska finnas och att den enda yrkesutgången ska vara undersköterska. Det vore mycket allvarligt om inte programmet får tydliga inriktningar mot olika verksamheter. Att klumpa ihop en av landets största yrkesgrupper bidrar till att anonymisera yrkena och göra kompetenserna osynliga. För manliga yrken är det vanligt med väldigt detaljerade yrkesbeskrivningar, men kvinnliga yrken har alltför länge klumpats ihop till en osynlig odefinierad grupp.

Det är bekymmersamt att det i dag saknas nationella inriktningar på omvårdnadsprogrammet. Det medför att det inte uppstår något starkare samband mellan utbildningen och de yrken utbildningen syftar till. Arbetsgivarna förväntar sig en mycket högre grad av färdigutbildning. Vad som behövs är ett program med bred ingång men med flera valbara inriktningar och yrkesutgångar, och att dessa speglar formulerade yrkeskrav så att eleverna kan känna en tydligare yrkesidentitet.

Utbildningens struktur och innehåll bör utgå från det faktum att vården i sin helhet är och kommer att bli allt mer patientorienterad. Personalens kompetens bör inte inriktas på olika institutioner och verksamhetsstrukturer eftersom dessa är under stor förändring. Svårt sjuka, psykiskt sjuka och funktionshindrade kommer att finnas i alla typer av vårdverksamheter i hemmen, på sjukhus och i olika boendeformer. Utbildningen bör ha tydligt fokus på människas behov i olika skeden av livet, inte enbart på de behov som är resultatet av ett sjukdomstillstånd, utan på människors totala livssituation. Olika vårdverksamheter kommer alla att ha ett stort behov av allmänt kunnig omvårdnadspersonal, denna personalkategori kommer sannolikt även fortsättningsvis att utgöra stommen i verksamheten.

Kommunal anser att det är angeläget att eleverna har möjlighet att efterhand specialisera sig. Vår uppfattning är att specialiseringen ska påbörjas inom ramen för programmet genom att detta erbjuder olika inriktningar. Det bör därutöver finnas möjlighet att specialisera sig eller ändra inriktning genom att söka vidare till påbyggnadsutbildningar. Även arbetslivet har ett ansvar för att fortsätta och slutföra specialiseringen mot olika delar av vårdbranschens verksamhetsgrenar genom s k färdigutbildning. Att erbjuda möjlighet till specialisering i programmet kan vara ett sätt att rekrytera till utbildningen för ungdomar med speciella intressen. Utbildningen kommer ändå att i första hand ge de unga en grundläggande omvårdnadsutbildning, vilket innebär att de har de nödvändiga förutsättningarna för att arbeta i de verksamheter som har det största rekryteringsbehoven. Inriktningarna bör därför ske först inför år tre. Önskvärda inriktningar är mot hälso- och sjukvård, äldreomsorg, barnsköterska, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde, fotvårdsspecialist, obduktionstekniker, sjukgymnastbiträde, skötare samt personlig assistans.

Det bör även övervägas att erbjuda kurser med en preventiv och alternativmedicinsk inriktning, även om det i dag inte finns en stor arbetsmarknad där sådan kompetens efterfrågas. Kunskaper om prevention och alternativ medicin är angelägna att förstärka i all vårdverksamhet. Matematikens infärgning på detta program kan bl a handla om läkemedelsberäkning.

Övrigt

Kommunal vill understryka att det nu blir än viktigare att Skolverket reellt samverkar med arbetsmarknadens parter i det fortsatta arbetet. Det föreslås att det inrättas interimistiska nationella programråd för att förbereda beslut om reformen, och då behöver alla relevanta parter vara med. Tidigare har representanter från Kommunal inte alltid funnits med i Skolverkets programutvecklingsarbete, men det blir nu alltmer viktigt. De program som utbildar många av Kommunals medlemmar och där Kommunal måste få representation i är programmen för:

  • Djurhållning och naturbruk
  • El- och energiteknik
  • Fordon och transporter
  • Industriell teknik
  • Ledarskap och friskvård
  • Restaurang och livsmedel
  • VVS-, klimat- och fastighetsteknik, samt
  • Vård och omsorg.

För att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet bör Skolverket få i uppdrag att producera och sprida olika handböcker för de inblandade. Det behövs handböcker till elever och handledare inför APL samt till programrådsledamöter.

En del utbildningar behöver vara längre än tre år. Det gäller både för vissa yrken och en del elever. Framför allt för att ge möjlighet att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier. Det gäller även de elever som byter program. Organisationen behöver struktureras så att denna flexibilitet kan uppnås.

För en lyckad implementering krävs, som utredaren föreslår, en omfattande utbildningsinsats. I detta arbete bör programrådsledamöterna på alla nivåer ingå. Detta då de tillmäts så stort inflytande över utbildningen i framtiden. Det behövs även en regional samverkan för en god implementering.

När det gäller finansiella konsekvenser av reformen behöver även programrådsverksamheten finnas med. Som tidigare nämnts behövs en reglering av ledamöternas möjligheter att delta. Det gäller rätt till ledighet för uppdraget, ersättning för förlorad arbetsförtjänst och kontinuerlig utbildning.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn

Annelie Karlgren