Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Yttrande över betänkandet Ny företagshälsovård – ny kunskapsförsörjning (2008)

Anvisning till yttrandet

Betänkandets sammanfattning återger enbart resultaten av det som har varit kommitténs kärnuppdrag, nämligen att ge förslag om hur företagshälsovårdsutbildningen ska bedrivas och om huvudmannaskap. I huvudtexten förs däremot flera andra resonemang som återger själva bakgrunden till tanken bakom en ny företagshälsovård enligt socialförsäkringsutredningen Mera försäkring mera arbete, vars betänkande lämnats in 2006 till regeringen men som inte lagts ut på remiss. Med hänvisning till denna utredning förespråkar kommittén om ”en företagshälsovård på tre ben som innefattar 1) arbetsmiljö, 2) sjukvårdande arbete och 3) en ansvarstagande roll i sjukskrivningsprocessen”. I sitt föreliggande yttrande tar därför Kommunal hänsyn till hela bakgrunden.

Yttrande

Kommunals medlemmar tillhör de grupper på arbetsmarknaden som har haft hög andel långtidssjukskrivna. Smärta och besvär i leder och muskler är de vanligaste orsakerna bakom medlemmarnas sjukfrånvaro. Utöver direkt fysiskt belastande rörelser och kroppslägen vid utförande av arbetet, är det också bl a organisatoriska och sociala faktorer som, genom att skapa psykisk stress, orsakar ohälsa.

Inte nog med dålig hälsa och dålig ekonomi som sjukskrivningen ofta innebär, möter sjukskrivna medlemmar dessutom vård och beslutsapparat som inte är effektiva. Många hamnar mellan stolar. Deras ärenden skickas runt alla instanser som på ett eller annat sätt är involverade i processen. Med instanser menas här den behandlande läkaren, försäkringsläkaren, försäkringskassans handläggare, arbetsgivaren eller a-kassan.

Ingen av dem nämnda har tillräckligt goda förutsättningar för att bedöma försäkringstagarens arbetsförmåga. ”Är den enskilde tillräckligt sjuk för att inte arbeta? Hur mycket kan den enskilde arbeta? Vilka arbetsuppgifter kan hon utföra? Vem har kompetens för att objektivt bedöma detta?” Medan dessa och andra frågor snurrar runt i en byråkratisk apparat, bidrar de ytterligare till de sjukskrivnas ekonomiska och psykiska påfrestningar. 

Detta borde inte vara ett olösligt problem, men det har hitintills varit det. Det har saknats en sammanhållande aktör som har grepp om helheten kring hälsan i arbetslivet och i livet i övrigt. Det är främst utifrån detta synsätt som Kommunal välkomnar förslagen i betänkandet Ny företagshälsovård – ny kunskapsförsörjning, SOU 2007:91.

Om den sammanhållande aktören ska vara en ”ny företagshälsovård på tre ben”, förutsätter den en kvalitetssäker kompetensutveckling och utbildning. Att, enligt kommitténs förslag, organisera utbildningen under det regelrätta systemet för högskola och universitet underlättar kvalitetskontrollen. Den komplexitet som präglar hälsan i arbetslivet (arbetsrelaterade sjukdomar, behandling av dem eller rehabilitering) talar uppenbarligen för en multidisciplinär inriktning på den framtida kunskapsförsörjningen.

Forskning och utveckling är en nödvändighet eftersom det i dag saknas tillräcklig kunskap, särskilt om de arbetsrelaterade sjukdomar som finns inom kvinnodominerade yrken i den offentliga sektorn.

Multidisciplinär utbildning med god kvalitet skapar också bättre förutsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Och vid misslyckande att förebygga skador/sjukdomar, är förutsättningen för att ge effektiv behandling eller för att rehabilitera goda.

Kommittén lyfter fram betydelsen av samarbete mellan arbetsmarknadens parter beträffande beställarkompetens, och anser även att parterna ska ha inflytande över kunskapsutvecklingen i branschen. Förbundet har i olika sammanhang fört fram behovet av en väl utvecklad och mer tillgänglig företagshälsovård åt alla. Inom ramen för arbetsmiljöavtalet FAS 05 deltar Kommunal i ett partsgemensamt projekt (gäller Kommun- och landstingssektorn) för en bättre företagshälsovård, vars delmål har varit att utforma en nätbaserat upphandlingsverktyg av företagshälsovårdstjänster. Det har alltså skapats en bra grund för att vidareutveckla beställarkompetens.

Vidare är det viktigt för Kommunal att bevaka så att kunskapsutvecklingen inte enbart utgår ifrån den industribaserade synen på arbetsmiljö. En annan aspekt som Kommunal anser bör lyftas in i kunskapsutvecklingen, är betydelsen av erfarenhetsbaserad kunskap som bara kan förvärvas under direkt närvaro på den enskilda arbetsplatsen.

Kommunal anser att det också är viktigt att uppmärksamma skyddsombuds och chefers behov av kompetensutveckling, eftersom dessa grupper spelar en viktig roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skyddsombuden kan inta rollen som länk mellan företagsvården, arbetsplatsen och den anställde. Med rätt kompetens skulle de bli en resurs i det förebyggande hälsoarbetet.

I dag har inte alla arbetstagare tillgång till företagshälsovård, och detta har varit en av debattpunkterna under perioden med lång sjukfrånvaro. Företagshälsovård är ett frivilligt erbjudande från arbetsgivare till sina anställda, och så föreslås det förbli i betänkandet. Men utgångspunkten borde vara att alla anställda ska ha tillgång till företagshälsovård. Vilka effektiva medel finns det för att uppnå detta? Det är naturligtvis alltid önskvärt att de lokala parterna skriver avtal om företagshälsovård, men problem uppstår när parterna inte lyckas med det.

Vidare vill Kommunal poängtera betydelsen av att den anställde själv kan söka kontakt med företagshälsovården. Den anställde ska inte behöva ha arbetsgivarens medgivande för att nyttja tjänsterna.

Sammanfattningsvis ställer Kommunal sig positivt till kommitténs betänkande och anser att:

  • En ny företagshälsovård förutsätter kompetensutveckling och utbildning, att utbildningen ska bedrivas inom det ordinarie utbildningssystemet och att en multidisciplinär forskning ska inrättas.
  • En företagshälsovård med bättre kompetens och utvidgade roller bidrar till effektivitet i besluten som i sin tur hindrar sjukskrivnings- ärenden från att hamna mellan stolar.
  • Det skapas en bättre helhetsbild om ohälsan i arbetet som i sin tur både främjar det förebyggande arbetsmiljöarbetet, och även behandlingen och rehabiliteringen vid misslyckande att förebygga.
  • Parternas delaktighet och inflytande både när det gäller kunskapsutveckling och utveckling av beställarkompetens säkerställer kvaliteten och framgången.

Kommunal vill också uppmärksamma ansvariga om:

  • En kunskapsutveckling som inte enbart utgår ifrån traditionellt industriarbete.
  • Betydelsen av erfarenhetsbaserad kunskap.
  • Skyddsombudens och chefernas behov av kompetensutveckling.
  • Alla anställda ska ha tillgång till företagshälsovård.
  • Kontakten till företagshälsovården ska kunna ske på initiativ av den enskilde.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Lars-Åke Almqvist och Yeshiwork Wondmeneh