Kommunals utredare

Yttrande över remiss om EU-kommissionens tematiska strategi om bekämpningsmedel samt förslag till förordning om växtskyddsmedel (2007)

Bakgrund

Kommissionens arbete med att lagstifta och reglera användandet av bekämpningsmedel pågår kontinuerligt. Det övergripande syftet med det nu gällande sjätte miljöhandlingsprogrammet är att ge förutsättningar för och att driva fram en mer hållbar användning av bekämpningsmedel inom unionen.

I denna remiss redovisas arbetet med att skapa en ”Temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel” och ett ”Förslag till förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden”.

I dokumentationen beskrivs såväl den temainriktade strategin, och de åtgärder och medel som den innehåller, som förslaget till förordning om växtskydds- medel. Så långt det är möjligt har kommissionen integrerat åtgärderna som föreslås i strategin, i befintlig lagstiftning. De åtgärder som kräver ny lagstiftning presenteras i remissen som ett förslag till ramdirektiv: ”Förslag till direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel”.

Överväganden

Svenska Kommunalarbetareförbundet har beretts möjlighet att yttra sig över EU-kommissionens tematiska strategi om bekämpningsmedel samt förslag till förordning om växtskyddsmedel. Remissen berör särskilt Kommunals medlemmar som arbetar med bekämpningsmedel och dem som hanterar växter eller andra produkter som innehåller rester av sådana medel. Som konsumenter berörs samtliga av förbundets medlemmar.

Förbundet vill framföra följande synpunkter:

Sammanfattning

Kommunal välkomnar förbättrade möjligheter för en långsiktigt hållbar användning av bekämpningsmedel i Sverige och inom EU. Bekämpnings- medel utgör en av de största arbetsmiljöriskerna inom jordbruket och trädgårdsodlingen. Kommunal vill påpeka att det inte bara är de som direkt hanterar bekämpningsmedel i sitt arbete som exponeras. De som hanterar behandlade produkter, t ex de som plockar i krukväxter, utsätts också för de risker det innebär att komma i kontakt med bekämpningsmedel. Även i andra verksamheter exponeras arbetstagare för bekämpningsmedel, vid till exempel hantering av livsmedel om dessa bär rester av bekämpningsmedel. Lång- siktigt hållbar och därmed säkrare användning av bekämpningsmedel är därför viktig ur arbetstagarsynpunkt.

Förslagen

Den tematiska strategin

Den tematiska strategins målsättningar är att

• Uppmuntra till rationell och precis användning av bekämpningsmedel i kombination med lämpliga metoder för växtodling och jordbearbetning.
• Genom bättre utbildning och skolning ändra beteendet hos dem som använder bekämpningsmedel, framför allt yrkesmässiga användare, som har ansvaret för flera slags felanvändning, bland andra överanvändning.
• Förbättra kvalitet och precision i den utrusning som används för spridning av bekämpningsmedel, så att användare kan optimera behandlingarnas verkan och samtidigt minimera negativ inverkan på människors hälsa och miljö.

Användningen av bekämpningsmedel påverkas också av lagstiftning på andra områden, t ex vattenpolitik, jordbrukspolitik, arbetsskydd och forskning. Strategin ska göra det möjligt att utveckla en övergripande ansats som går utanför det relativt begränsade tillämpningsområdet för dessa lagstiftningar.

Kommunal ställer sig bakom dessa målsättningar och vill understryka betydelsen av att dessa också leder till en bättre arbetsmiljö för dem som arbetar i verksamheter som använder bekämpningsmedel eller hanterar produkter som kan innehålla rester av bekämpningsmedel.

Direktivet om upprättande av en ram för åtgärder

Bland de åtgärder i den temainriktade strategin som kommissionen ska lägga fram som ett ramdirektiv vill Kommunal framhålla följande synpunkter:

• Kommunal är starkt positiv till att nationellt fastställda handlingsplaner upprättas.
• Kommunal anser att samtliga berörda parter bör vara representerade vid upprättande, genomförande och anpassning av de nationella handlingsplanerna.
• Kommunal välkomnar att ett system inrättas för utbildning av yrkesmässiga användare av bekämpningsmedel, så att det går att säkerställa att de som regelbundet använder bekämpningsmedel är fullt medvetna om riskerna med användningen och vidtar alla åtgärder som behövs för att hitta de minst skadliga metoderna för att lösa ett växtskyddsproblem. I konkreta ordalag vill förbundet tillägga att det inte räcker med att utbilda bara den som direkt sprutar utan också de som hanterar besprutade växter måste få utbildning. Detta är särskilt viktigt i trädgårdsodlingen.
• Likaså välkomnar Kommunal att regelbunden och obligatorisk inspektion av spridningsutrustning samt förbud mot flygbesprutning införs.
• Kommunal ser positivt på att jordbruk med liten användning av bekämpningsmedel främjas och att medlemsstaterna ska skapa förutsättningar för integrerat växtskydd. Till liten användning bör dock tilläggas korrekt eller ändamålsenlig.

Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Kommunal har synpunkter på vissa av förordningsförslagets artiklar och paragrafer. Synpunkterna presenteras med numret på respektive sida och paragraf synpunkterna relaterar till.

Information till användaren om preparats blandbarhet kan vara väsentlig. Kommunal saknar omnämnande av detta i förslaget.

Sidan 2. Kommunal ställer sig tveksamt till ett förenklat förfarande för ämnen med låg risk. Vi ska lära av historien. Ett antal ämnen har tidigare ansetts ha låg risk, men efter en tid har det visats sig helt felaktigt, exempelvis DDT, Lindan, 245T, gula preparaten med flera.

Sidan 13 (6). Kommunal menar att formuleringen ger fel signal. Bekämpningsmedel är inte det viktigaste sättet, snarare ett viktigt sätt, att skydda växter mot skadegörare. Viktigast är god växtföljd, rätt sortval och effektiv jordbearbetning.

Sid 14 (12). Kommunal ställer sig kritiskt till texten om att påskynda godkännandet. Kvalitén på underlaget bör vara överordnat påskyndandet inför beslut, vilket bör framgå i texten.

Sid 15 (25). Detta får dock inte innebära att paragraf 21 om att hälsa, djur och miljö eftersätts.

Sid 15 (26). Kommunal ställer sig tveksamt till att EU ska godkänna undan- tag. Ofta är undantagsansökningarna akuta ärenden som behöver snabb handläggning. Det kan då vara olämpligt att EU ansvarar för dessa. Om beslut fattas av EU bör det å andra sidan medföra bättre chanser för att undantag behandlas lika i hela EU, oberoende av vilken typ av syn respektive land har på bekämpningsmedel. Om det ska vara godkänt att ansöka om undantag så ska ansöka ske i så god tid att ansvarig part hinner beakta, åtgärda och informera om de speciella miljö- och arbetsmiljörisker som uppkommer.

Sid 15 (27). Kommunal menar att medel som används vid experiment alltid ska klassas i högsta riskklass för såväl hälsa, djur som miljö.

Sid 21 (19). Kommunal vill precisera denna beskrivning så att den omfattar kriterierna skyddszoner, max antal bekämpningar, journalföring över bekämpningar.

Sid 49. Om skaderapportering. Vad gäller skador och rapportering vill Kommunal påpeka att en viktig fråga är hur rapporteringen om skador ska ske. Den europeiska federationen för lantarbetarfack EFA och Lantarbetareförbundet gjorde för ett antal år sedan en enkät om hälsa och rapportering vid användning av bekämpningsmedel. Det framkom i såväl Sverige som i övriga Europa att underrapporteringen var stor. Kommunals slutsats är att det behövs system för hur skador på hälsa, djur och miljö rapporteras.

Sid 54 Om förpackning. Kommunal vill påpeka att förpackningar ska vara lätta att öppna, tömma och göra rena. Det bör finnas ett system för returnering av förpackningar till försäljaren.

Sid 55 (2). Om reklam. Kommunal vill tillägga att det inte heller bör få stå att medlet är miljövänligt eller liknande.

Sid 68. Om persistens. Kommunal anser att krafttag bör tas för att halverings- tiderna bland de preparat som används ska bli kortare än i dag.

Sid 82 (5.3). Kommunal vill komplettera följande formulering:

”Garantera att användning av växtskyddsmedel inte leder till oacceptabla risker för användaren, konsumenten ….”

För att stycket bättre ska illustrera vilka grupper som utsätts för exponering av bekämpningsmedel bör den skrivas:

”Garantera att användning av växtskyddsmedel inte leder till oacceptabla risker för användaren och de som sekundärt kommer i kontakt med medlen, konsumenten…”

I första hand syftar tillägget på dem som plockar i t ex krukväxter. Under- sökningar har visat att dessa personer, som ofta är kvinnor i fertil ålder, har högre halter av bekämpningsmedel i sig än de som utfört besprutningen, oftast män. Här finns alltså en viktig jämställdhetsaspekt att ta hänsyn till när det gäller att utforma systemen som skyddar mot exponering av bekämp- ningsmedel.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn

Sofia Berglund