Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Yttrande över Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete (2007)

Bakgrund

Vid regeringssammanträdet den 14 augusti 2003 beslutades att låta tillsätta en jämställdhetsdelegation för förskolan. Delegationens främsta uppgift skulle vara att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i såväl förskola med kommunal huvudman som förskola med enskild huvudman.

Delegationens arbete har i huvudsak genomförts i och med överlämnandet av betänkandet Jämställd förskola.

Övervägande och förslag

Svenska Kommunalarbetareförbundet, som fått möjlighet att yttra sig över rubricerade remiss, önskar framföra följande synpunkter:

Kommunal delar delegationens slutsats om att det inte behövs mer lagreglering av förskolans skyldighet att arbeta för jämställdhet. Detta regleras tydligt i förskolans läroplan: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med de svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.” Det är alltså inte något som kan väljas bort.

I betänkandet konstateras att det framför allt handlar om att genom kontinuerlig kompetensutveckling förändra värderingar, attityder och förhållningssätt. Det handlar om grund- och vidareutbildning men när det gäller attityder och förhållningssätt är lärande i det vardagliga arbetet än viktigare. Därför är det förvånande att det finns så få förslag som handlar om det.

I det tidigare delbetänkandet redovisades ett förslag, om att en viss del av förskolans kompetensutvecklingsmedel skulle avsättas till jämställdhet för att kommunen skulle få statligt stöd. Förslaget återfinns inte i slutbetänkandet, vilket är synd. Kommunal föreslår därför att detta förslag åter tas upp i den fortsatta beredningen av ärendet.

I förbundets yttrande över delbetänkandet, gavs stark kritik för att barn- skötarna osynliggjordes. Därför är det glädjande att de ges större vikt i detta betänkande. Barnskötarna står för en viktig pedagogisk resurs i utvecklingen av den svenska förskolan. Deras pedagogik har tyngdpunkten i utveckling, hälsa och lekens betydelse, vilket är en nödvändig motvikt mot tendensen av ökad skolifiering. Vikten av detta betonas ofta i internationella jämförelser som lyfter fram balansen mellan omsorg, utveckling och lärande som särskilt väl utvecklat i svenska förskolor.

Trots det är det en stark obalans i hanteringen av förskollärarnas och barnskötarnas grundutbildning. Stort utrymme lämnas för att analysera brister i lärarutbildningen och många förändringsförslag lämnas. Gymnasieskolans barn- och fritidsprogram hanteras mycket summariskt. Under Skolverkets arbete med den nyligen avlysta gymnasiereformen, redovisades ett intressant forskningsuppdrag. Det handlade om hur regleringstexter formulerades i olika gymnasieprogram till exempel i programmål och kursplaner. Där konstaterades bland annat att barn- och fritidsprogrammet var starkt inriktade på att locka flickor. Därför bör större vikt läggas vid att analysera även barn- och fritidsprogrammet. Detta bör naturligtvis göras inom arbetet med den nya gymnasiereform som nuvarande regering har aviserat.

För att en jämställd förskola ska bli verklighet är det viktigt att all personal får del av kompetensutvecklingsinsatser. I betänkandet påpekas vikten av gemensamma upplevelser och gemensamma reflektioner, för att öka kvaliteten i ett förändringsarbete. Därför vill Kommunal starkt avstyrka de förslag om kompetensutveckling som endast riktar sig till förskollärare. Det har länge varit ett problem att de flesta kompetensutvecklingsmedel som Skolverket har erbjudit till skolor och förskolor, enbart har riktat sig till förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Detta måste ändras till att gälla alla personalkategorier.

Kommunal delar delegationens syn om att det vore ineffektivt om varje förskola skulle organisera utbildningar för egen hand. Behovet av kompetensutveckling på jämställdhetsområdet, gäller i stort sett för landets alla förskolor. Då är det mest effektivt om det organiseras och resurser fördelas centralt.

De förskolor som har haft stöd av genuspedagoger har haft bäst förutsättningar att lyckas med sitt utvecklingsarbete. I betänkande förslås att Myndigheten för skolutveckling får ansvar för en fortsättning av utbildning av genuspedagoger, samt att det ska finnas en genuspedagog per 25 anställda år 2012. Delegationen redovisar inte hur de har kommit fram till detta så det är svårt att ge andra förslag. Kommunal uppskattar ambitionen, men önskar att det uppnås på kortare tid.

I betänkandet poängteras betydelsen av att få med föräldrarna i förändringsarbetet. Inte minst för att de ska bli med- i stället för motarbetare.

Kommunal föreslår därför att Myndigheten för skolutveckling ges i uppdrag att producera och erbjuda studiecirkelmaterial för att inkludera föräldrar.

Män i förskolan

Sedan delbetänkandet publicerades har delegationen arbetat vidare med frågan om betydelsen av män i förskolan. De avsnitten i betänkandet är intressanta men det känns inte som att delegationen nådde riktigt fram och det finns få förslag. Det arbetet bör på något sätt fortsätta även efter att kommittéarbetet är slut. Bland annat inom ramen för gymnasiereformen som nämnts ovan.

Ett förslag finns dock. Det handlar om att erbjuda grundskolepojkar sommarkurser i omsorg och pedagogik, i syfte att locka dem att välja utbildningar som leder till arbete i förskolan. De tänks fungera ungefär som de särskilda teknikkurserna för flickor. Kommunal stödjer en sådan försöksverksamhet.

Övriga kommentarer

Delegationen har inte haft i uppdrag att inkludera familjedaghemmen i sitt arbete. Familjedaghemmen är dock en viktig del av barnomsorgen och självklart ska även de arbeta för att ge barnen mer jämställda förutsätt- ningar. Kommunal anser att även familjedaghemmen måste finnas med i framtida regeringsförslag.

Att arbeta med jämställdhet i förskolan ska inte ses som en ny pålaga eller en ny arbetsuppgift. Det handlar i stället om att med hjälp av nya kunskaper, se verkligheten på ett nytt sätt och ändra förhållningssätt. Men i allt förändringsarbete finns det i ett inledande skede behov av mer tid, för att kunna utveckla hur förändringsarbetet ska gå till. I jämställdhetsarbetet inom förskolan handlar det till exempel om att observera, dokumentera och gemensamt reflektera. För det behövs tid för arbetslagets gemensamma utveckling.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn

Annelie Karlgren