Kommunals utredare

Yttrande över Skolverkets förslag till allmänna råd för kvalitet i fritidshem (2007)

Svenska Kommunalarbetareförbundet, som fått möjlighet att yttra sig över rubricerad utredning, vill framföra följande synpunkter:

Personaltäthet och barngruppens storlek och sammansättning

De senare årens utveckling är oroande, med allt större barngrupper och lägre personaltäthet. Svenska Kommunalarbetareförbundet instämmer med Skolverket om att det inte är funktionellt att reglera detta centralt och att det inte finns någon optimal formel för detta då det handlar om att ta hänsyn till varje fritidshems förutsättningar. Det gör det än viktigare att de allmänna råden följs upp av Skolverket när det gäller att, som förslaget anger:

• ”Kommunen bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet, och grupp- sammansättning till behoven i olika fritidshem samt ta hänsyn till faktorer som

– barnens ålder och kön

– andelen barn i behov av särskilt stöd

– andelen barn med annat modersmål än svenska

– upptagningsområdets sociala karaktär

– kontinuitet i barn- och personalgrupp

– personalens kompetens

– lokalernas och utemiljöns beskaffenhet, samt

• genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.”

I dag är detta något som alltför sällan genomförs i kommunerna. Det är tydligt utifrån Skolverkets rapporter, att vare sig anpassning utifrån verksamheternas behov eller konsekvensutredningar utförs. Detta kan inte längre kommunerna välja bort. Det är stadgat både i svensk lagstiftning och i FNs barnkonvention som Sverige har ratificerat, att alla beslut ska utgå från ”barnens bästa”. Enligt arbetsmiljölagen ska konsekvensutredningar göras. Svenska Kommunalarbetareförbundet föreslår därför att ”bör” byts mot ”ska”.

Personalens kompetens och fritidshemmens uppdrag

I kommentaren till de allmänna råden läggs stor vikt vid lärarutbildad personal för kvalitet i verksamheterna. Det finns en stor risk för ökad skolifiering av fritidshemmen om tonvikten läggs vid deras uppgift som komplement till skolans inlärningspedagogik, samtidigt som barnens behov av omsorg och lek nedbetonas.

Svenska Kommunalarbetareförbundet vill lyfta fram den omsorgs- pedagogiska kompetens som fritidsledare, elevassistenter och barnskötare står för i fritidshemmen. Den är viktig för barnens sociala utveckling, välbefinnande, hälsa och omsorg.

Fritidsledare, barnskötare och elevassistenter är viktiga pedagogiska resurser i utvecklingen av de svenska fritidshemmen. Deras omsorgs- pedagogiska kompetens har tyngdpunkten i utveckling, hälsa och lekens betydelse, vilket är en nödvändig motvikt mot tendensen av ökad skolifiering. Detta betonas ofta i internationella jämförelser, som lyfter fram balansen mellan omsorg, utveckling och lärande i svensk förskola och skolbarnsomsorg.

Några formuleringar i rådkommentarerna stödjer Svenska Kommunalarbetareförbundets syn på behov av personal med omsorgs- pedagogisk kompetens som motvikt och komplement till skolans inlärningspedagogik:

”Barn är ständigt aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande såväl i lek som i skapande verksamhet och i utforskning av omvärlden.”

”Självkänslan påverkar i sin tur barnets förmåga att lära. Barns sociala och känslomässiga utveckling påverkar således den intellektuella utvecklingen och omvänt.”

Omsorgspedagogiken kännetecknas också av att barnets egna aktiviteter styrs av barnens inflytande, vilket också lyfts fram som viktigt i förslaget till Allmänna råd.

Jämställdhet mellan flickor och pojkar

I fritidshemmens arbete med att verka för ökad jämställdhet är det nödvändigt att genom kontinuerlig kompetensutveckling förändra värderingar, attityder och förhållningssätt. Det handlar om grund- och vidareutbildning för personalen, men när det gäller attityder och förhållningssätt är lärande i det vardagliga arbetet än viktigare. För att en jämställd fritidshemsverksamhet ska bli verklighet är det viktigt att all personal får del av kompetensutvecklingsinsatser, eftersom det behövs en gemensam värderingsförändring genom gemensam reflektion. Därför är det viktigt att arbetslagen får möjlighet till att tillsammans utveckla sina förhållningssätt.

Särskilt stöd

I förslaget poängteras att ”kommunen bör sträva efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten samt att personal har tillräcklig kompetens för detta”.

För att detta ska vara verklighet krävs att elevassistenterna får relevant utbildning för sitt uppdrag. Inom ramen för den reformerade gymnasie- skolan behövs inriktningar mot elevassistans. Det behövs också utbildningar för det specifika uppdraget när de väl fått en anställning. Det behöver byggas upp kurser för detta behov, inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen och den kvalificerade yrkesutbildningen, KY.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn

Annelie Karlgren