Kommunals utredare

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2006:101 Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier (2007)

Svenska Kommunalarbetareförbundet har fått möjlighet att yttra sig över ovanstående betänkande och vill härmed framföra följande synpunkter:

Bakgrund

Uppdraget för landsbygdskommittén var att utarbeta en långsiktig strategi för den nationella politiken för en hållbar landsbygdsutveckling.

Strategin skulle utgå från målet om en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling av landsbygden. Där de areella näringarnas roll och utvecklingsförutsättningar inkluderas.

Enligt Glesbygdverket bor 24 procent av svenskarna på landsbygden. De flesta bor i tätortsnära landsbygd. 2 procent bor i glesbygder med mer än 45 minuters bilresa till en större tätort, med mer än 3 000 invånare. Mer än hälften av Sveriges landyta består av de areella näringarna det vill säga jord- och skogsbruk, rennäring och fiskerinäring.

Landsbygdskommittén har valt att ge förslag utifrån fem områden.

De fem områdena är

• Lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller.

• Landsbygdens företagande och arbetsmarknad

• Landskapets förändring – de areella näringarna, naturen och den kulturella miljön.

• Utmaningarna för en fungerande vardag – livsvillkoren på landsbygden.

• Kompetens lärande och forskning.

De av Kommunals medlemmar som berörs extra mycket av utredningens förslag är medlemmar som arbetar och/eller bor på landsbygden. Inom jordbruket arbetar följande yrkeskategorier: djurskötare, maskinskötare, yrkeskunniga arbetare, maskinförare och reparatörer. Därutöver arbetar medlemmar inom hästnäringen, med trädgårdsanläggningar, trädgårds- odling, barnomsorg, äldreomsorg, sjukvård, djursjukvård, brandkår med mera.

Lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller

Kommunal understryker vikten av att ansvar och roller är tydliga och efterlevs på alla beslutsnivåer, för att nå målet om en ekologisk, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Det torde även vara ett naturligt inslag i arbetet med kommunala och regionala strategier samt planer, att inhämta information och kunskap om de lokala förutsättningarna för landsbygdsdimensionen. Det är också viktigt att ge möjlighet för det lokala samhället att påverka utformningen. I förslaget till nationellt landsbygdsprogram 2007–2013 nämns att Leader metoden, eller andra liknande metoder skulle kunna tillämpas, förutom som i dagsläget inom axel 3, även inom axel 1 och 2 . Naturligtvis är även en adekvat utvärdering av planer och program nödvändig.

Landskapets förändring – de areella näringarna, naturen och den kulturella miljön

Kommunal understryker vikten av att kompensera ”miljöproducenterna” för den miljönytta som de skapar, till exempel ett öppet landskap och ett rikt växt- och djurliv. Då det är till allmän nytta. För att nå målet om en samhällsekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling av landsbygden är detta nödvändigt. Det är även troligt att attraktionskraften av att bo och verka på landsbygden skulle öka om ”olika demokratiska nivåers beställningar om närmiljöns utformning” skulle vara mer styrande än i dagsläget. Förbundet är således även positivt till att utveckla värderings- verktyg för den kollektiva vara/nyttighet, som exempelvis natur och kulturarv kan sägas utgöra. Ovanstående skulle även möjliggöra samhälls- ekonomiska analyser av effektivitet av varu- och tjänsteproduktion. De rent företagsekonomiska effektivitetsmåtten är (exempelvis råvaruvolym per produktionsenhet) i dessa fall är missvisande. Möjligen skulle en tydlig (så tydlig som möjligt är), värdering av miljön även kunna, stärka kunskapen och underlätta dialogen mellan företagare, markägare och kommun. Kommunal understryker även Kommitténs förlag för att förebygga effekter av klimatförändringar.

Kommunal ser en stor potential i produktionen och användningen av förnybar energi, inte minst för jordbruket, som kan bidra med råvaror. Samtidigt understryks vikten av att belysa miljökonsekvenserna av produktionen.

Kommunal ser även förädling av livsmedel och skogsråvara som en strategisk tillväxtbransch. Kommunal vill understryka vikten av kvalitets- säkrat, närproducerat livsmedel.

Kommunal ser också ett samband mellan miljötjänsteproduktion, turism och offentligsektor. Storstadsbornas vistelselängd på landsbygden, verkar öka (enligt utredningen), vilket torde öka efterfrågan på ovanstående varor och tjänster. Även andelen äldre på landsbygden ökar, vilket utgör ett utökat behov av vård och äldreomsorg.

Landsbygdens företagande och arbetsmarknad

Säsongsarbete och ofrivillig deltidssysselsättning är vanligt bland medlemmarna i Kommunal. Kommunal vill särskilt lyfta fram att arbets- givarna, genom, ”korsbefruktning” av de olika branscherna, skulle kunna skapa möjligheter för arbetstagarna till mer av kombinationstjänster. Det är viktigt att här även uppmärksamma problematiken kring trygghetssystemen. Samhället har ett övergripande samordningsansvar för att ta tillvara på det arbetskraftsbehov som finns inom de areella näringarna och inom offentlig verksamhet. Detta kräver också en väl fungerande infrastruktur på landsbygden.

Kommunal anser även att en lagstadgad rätt till heltid ska införas. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Möjligen skulle detta även kunna leda till att luckra upp den tudelade arbetsmarknaden, som är ännu tydligare på landsbygden.

Det som i dag drabbar säsongsanställda och ofrivilligt deltidsanställda medlemmar i hög utsträckning, är förändringarna i a-kassan. Arbetslösa medlemmar på deltid eller under en viss säsong, kommer inte att kunna klara sig på sin inkomst och arbetslöshetsersättning. Detta kan komma att innebära att de inte kan bo kvar på landsbygden och att densamma kommer att avfolkas i ännu högre utsträckning än i dagsläget.

Ett problem som kan uppkomma är om efterfrågan på arbetskraft är högre än genomsnittet under en viss säsong, i alla branscher samtidigt. En attraktiv miljö för delårsboende skulle då kanske kunna locka andra arbetstagare än lokal befolkningen till näringarna. Detta sker till viss del redan i dag. I detta sammanhang vill Kommunal starkt betona att i vissa fall förekommer mycket oseriösa arbetsgivare. Det gäller främst vid bär- och grönsaks- plockning. Ofta är säsongsarbetarna i dessa fall migrerande arbetskraft. Arbetsförhållandena är i vissa fall vidriga och även boendeförhållandena ligger ofta under rimlighetsgränsen. Troligtvis skulle konsumenten inte köpa varan om han/hon hade vetskap om under vilka förhållanden den har producerats.

Kommunal understryker också vikten av utbyggnaden av IT-kommunika-tionerna. Detta har betydelse för nya tjänster och tillverkningsgrenar och utbildning. IT-tekniken skulle även kunna användas i högre utsträckning, inom vård och omsorg.

Utbildningssystemet samt arbetsmarknadsutbildning är av största vikt för att komma tillrätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Naturbruksgymnasierna verkar vara goda exempel på hur detta kan ske. Även traditionell bristyrkesutbildning torde vara lämplig.

Utmaningarna för en fungerande vardag – livsvillkoren på landsbygden

Det är av allra största vikt att säkerställa en grundläggandet trygghet och säkerhet för medborgarna på landsbygden. Det torde finnas flera sätt att samordna och utveckla olika typer av service för boende på landsbygden.

En väl fungerande infrastruktur är A och O för en fungerande vardag och arbetsmarknad. Kommunal är positiv till utredningens förslag. Kommunal delar också uppfattningen att samhället bör ta ansvaret att säkerställa och påskynda infrastruktur i form av data-, radio- och telekommunikation på landsbygden.

Kompetens, lärande och forskning

Kommunal stödjer kommitténs förlag. Kommunal anser även att kommitténs tematiska indelning är logisk och frågeställningarna mycket relevanta att bedriva forskning kring.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn

Elisabeth Schantz