Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Att förlägga sin tid – om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid (2006)

Arbetstidsprojektet fick i uppdrag att utvärdera effekterna av arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar på arbetstagarnas hälsa och välbefinnande, arbetsmiljön, jämställdheten mellan män och kvinnor, samt belysa ekonomiska konsekvenser. De utvärderingar som arbetstidsprojektet tagit del av ger inte alla svar på alla de områden som efterfrågas. Det är också svårt att utvärdera försök i efterhand. Sammantaget kan ändå gemensamma mönster för arbetstidsmodeller och förkortningar utläsas.

En viktig slutsats av kartläggningen är att ingen arbetstidsmodell kan sägas vara generellt överlägsen någon annan. Fördelar och nackdelar framträder i skiftande omfattning inom varje modell. För att en arbetstidsmodell ska få ett positivt bemötande och genomslag bland såväl medarbetare som brukare är vissa förutsättningar emellertid avgörande.

Det är viktigt att planerings- och genomförandeprocessen präglas av ömsesidig delaktighet från både ledning och personalgrupp. Planeringen måste vara långsiktig och ledningen bör ta ansvar för att skapa genomskinlighet och trygghet. När medarbetarna är delaktiga i de förändringar som sker och vet varför de sker har en arbetstidsmodell mycket bättre förutsättningar att leva kvar.

En annan viktig förutsättning för att arbetstidsmodellen eller arbetstidsförkortningen ska få goda effekter är att grundbemanningen är tillräcklig. Vid underbemanning kan arbetsbördan öka och flexibiliteten för den enskilde drastiskt begränsas i stället för det som var syftet.

Effekterna på välbefinnande, hälsa och arbetsmiljö varierar. Det finns många exempel på att medarbetarnas välbefinnande ökat, oavsett vilken arbetstidsmodell det gäller. De positiva effekterna kan sammanfattas i tre nyckelord, inflytande, delaktighet och flexibilitet.

Möjligheten att själv kunna påverka när man arbetar och i vissa fall även hur mycket man arbetar har mycket stor betydelse för hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. Kartläggningen visar att personalen upplever att man lättare kan balansera arbete och fritid, och att arbetet i många fall känns mycket lättare. Vissa modeller medger att den anställde kan lägga sitt schema efter eget huvud och planera in längre ledigheter, andra modeller innebär återkommande längre ledigheter. Båda varianterna kan ge den anställda möjlighet till längre perioder av återhämtning.

Problem som utvärderingarna ofta lyfter fram är att när det finns resursbrister blir påfrestningarna stora för personalen. Arbetsbörda och stress ökar, och potentiell flexibilitet går förlorad. Modeller med icke schemalagd tid och allt för stort eget ansvar kan också få negativa konsekvenser för den anställde. Det kan också finnas motsättningar mellan olika typer av flexibilitet inom en arbetstidsmodell.

Det finns exempel på lösningar där de anställdas inflytande över arbetstiden helt fått stå tillbaka för en slimmad verksamhets krav. Det är svårare att dra några säkra slutsatser om effekterna på medarbetarnas fysiska hälsa. Det beror i första hand på att få utvärderingar har gjort systematiska hälsoundersökningar. Det finns dock exempel på projekt där personalen rapporterar att värk i nacke, hals och axlar har minskat.

De arbetsorganisatoriska förändringar som följer av arbetstidsmodellerna kan ha både positiva och negativa konsekvenser. När förändringarna genomdrivs med långsiktighet och bibehållen trygghet i personalgruppen kan personalens självkänsla och professionella identitet stärkas. I annat fall kan arbetstidsmodellen få motsatt effekt och upplevelsen av arbetsmiljön bli negativ.

Effekter på jämställdhet utvärderas sällan i arbetstidsprojekt och avtal. Arbetstidsmodeller och arbetstidsförkortningar som ökar sysselsättningsgraden ger reella effekter på medarbetarnas ekonomiska självständighet och jämställdheten mellan män och kvinnor.

Flexibla arbetstidsmodeller brukar uppfattas som en jämställdhetsåtgärd, genom att kvinnor ”får makt över sin vardag”. Möjligheten att påverka sina arbetstider är positivt för individen. Men arbetstidsprojektet anser ändå att det finns anledning att kritiskt granska tanken om kvinnors ökade makt; om enbart kvinnor blir mer flexibla mellan arbete och familj – kan det inte leda till att kvinnor blir ännu bättre på att ta traditionellt kvinnligt ansvar? Jämställdhetsvinsten blir begränsad.

Det finns ofta ekonomiska förväntningar på arbetstidsmodeller (och i vissa fall även arbetstidsförkortningar). Antingen i form av dynamiska effekter på sjukfrånvaro och bemanning som minskar kostnaderna, eller att verksamheten genom att organiseras effektivare ska kosta mindre. Denna kartläggningsrapport har inte kunnat fastställa några dynamiska effekter, men det finns exempel på projekt där ekonomisk effektivitet och arbetsmiljöförbättringar gått hand i hand.

Arbetstidsprojektet har inte utifrån utvärderingen kunnat fastställa att de renodlade arbetstidsförkortningarna haft några säkra effekter på medarbetarnas hälsa och sjukfrånvaro. Däremot visar många projekt att personalen upplever att arbetsmiljön blivit bättre och att arbetsglädjen och välbefinnandet ökade. En förutsättning var emellertid att bemanningen anpassades efter arbetstidsförkortningen och att nyrekryteringar gjordes. En positiv effekt av arbetstidsförkortningarna var att deltidsanställdas sysselsättningsgrader ofta höjdes i proportion till förkortningen.