Kommunals utredare

Yttrande över betänkandet Behörighet och ansvar inom djurens hälso- och sjukvård, SOU 2005:98 (2006)

Djursjukvårdsutredningen tillsattes i september 2003 med uppdrag att göra en samlad översyn av principerna för behörighet, legitimation, ansvar och delegering inom djursjukvården, samt av tillsynen över verksamheten.

Utredningens övergripande mål är att lämna förslag på författnings- förändringar, bl a i fråga om legitimation, behörighetsföreskrifter och tillsynsverksamhet som kan bidra till en säker, effektiv och ändamålsenlig verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Utgångspunkten är att regleringen av yrkesverksamhet måste anpassas till de förhållanden som råder i dag med syftet att skapa bättre förutsättningar för olika yrkesgrupper att samarbeta och ta ansvar för sina arbetsuppgifter.

Betänkandet presenterades i november 2005.

Överväganden

Svenska Kommunalarbetareförbundet har beretts möjlighet att yttra sig över Djursjukvårdsutredningens förslag. Kommunal organiserar drygt 500 djur- sjukvårdare och har valt att yttra sig över utredningen i de avseenden den berör yrkesgruppen som i dag kallas djursjukvårdare. Kommunal vill framföra följande synpunkter:

Sammanfattning

Kommunal välkomnar ökade möjligheter att skapa en säker och ändamålsenlig verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Kommunal instämmer i att förbättrade möjligheter att på ett för verksamheten och dess patienter säkert sätt delegera de arbetsuppgifter och det ansvar som i stor utsträckning redan utförs av annan personal än veterinärer är positivt.

Kommunal menar dock att utredningens konsekvensanalys är bristfällig.

Den saknar information om hur föreslagna åtgärder kan komma att påverka verksamheten. Framför allt saknas förslag till lösningar på de problem att bemanna verksamheten som utredaren konstaterar att förslaget orsakar. Kommunal saknar också en analys av vad som kan hända då man delar en relativt homogen yrkesgrupp, dvs djursjukvårdarna, i två delar och placerar dem på olika nivåer i hierarkin.

Vidare anser Kommunal att de valideringsregler som presenteras i förslaget till viss del brister i ändamålsenlighet, och i flera avseenden ställer orimliga krav på den yrkesgrupp som är aktuell för validering. Detta ser Kommunal som ett allvarligt hot mot verksamheten då det förstärker svårigheterna att bemanna densamma.

Förslaget framstår som illa genomarbetat, motstridigt och praktiskt ohåll- bart.

Kommunal förespråkar ett system liknande det norska system som beskrivs i utredningen, där ett yrkesbevis för djursjukvårdarna ersätter legitimation.

I det fall man ändå väljer en modell med legitimering vill Kommunal under- stryka att kraven på utbildning och erfarenhet, som enligt förslaget ska upp- fyllas för validering, är för snävt och orimligt högt ställda. Dessutom bör en mer omfattande analys av förslagets konsekvenser vad gäller att bemanna verksamheten göras och presenteras.

Förslagen

Utredningen beskriver konflikter mellan dagens lagstiftning och den praktiska verksamheten i frågor som rör delegering av veterinära arbetsuppgifter till annan personal. I dag utför personer inom andra yrkesgrupper självständigt arbetsuppgifter inom djurens sjuk- och hälsovård utan att det finns bestämmelser och denna personals ansvar. Kommunal välkomnar förbättrade möjligheter att delegera de arbetsuppgifter och det ansvar som i praktiken i stor utsträckning redan utförs av annan personal än veterinärer, dvs av djursjukvårdarna.

Utredningen slår fast att lagstiftning inom området för djurens hälso- och sjukvård bör syfta till att uppnå ett gott djurhälsotillstånd och att bidra till att samhällets krav i fråga om djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. För att skapa en mer ändamålsenlig reglering av verksamheten föreslår utredningen ett antal åtgärder, bland andra följande:

• Behörighetsreglering av nya yrkesgrupper genom legitimering.

• Införande av bestämmelser om ansvar och möjligheter att delegera arbetsuppgifter.

• Skärpning av bestämmelserna om begränsningar i rätten att behandla djur.

Utredningens slutsats är att legitimation bör vara det främsta kompetens- beviset på yrkesgrupperna inom djurens hälso- och sjukvård, där skydd för yrkestiteln och ensamrätt till yrket följer som huvudregel. Legitimation för djursjukvårdare föreslås utifrån bedömning av kriterierna, yrkesrollens innehåll, utbildningens nivå och internationella förhållanden. För djur- sjukvårdarna föreslås att yrkestiteln ändras till djursjuksköterska i samband med legitimation, och att den nuvarande djursjukvårdarexamen från Sveriges Lantbruksuniversitet ska ligga till grund för legitimationen.

Kommunal har i tidigare remissvar förespråkat yrkesbevis för djursjuk- vårdarna, och Kommunal står kvar vid den bedömningen. Kommunal saknar entydiga fakta om yrkesgruppen djursjukvårdare vad gäller antalet personer som med föreslagna kriterier har möjlighet att erhålla legitimation genom validering, men vill hålla fram det faktum att det sedan 1984 har examine- rats drygt 350 stycken djursjukvårdare från Skara, varav endast ett fåtal kan återfinnas i verksamheten på djursjukhusen. Enligt Kommunals överslags- räkning rör det sig om max 100 stycken, och samma reflektion har gjorts från arbetsgivarsidan.

Precis som det konstateras i utredningen utgör personer med bakgrund i Skarautbildningen, som skulle kunna få legitimation, bara en liten del av de djursjukvårdare/djursjuksköterskor som behövs inom djursjukvården. Statistik från arbetsgivaren visar att endast 60 procent av djursjukvårdarna arbetar heltid, och att 25 procent arbetar mindre än 75 procents deltid. Detta i kombination med de krav på erfarenhet från tio års heltidsarbete som utredningen presenterar, leder Kommunal att befara stora svårigheter att bemöta efterfrågan på djursjuksköterskor.

Likaså framstår de med utredningens uträkningar som en omöjlighet att genom utbildning och validering kunna legitimera tillräckligt med djur- sjuksköterskor under de tre år som valideringsperioden föreslås löpa.

Kommunal anser att det är en allvarlig brist att utredningen lämnat dessa fakta hängande i luften, utan att presentera möjliga förslag på lösning av problemet, såväl ur ett verksamhetsperspektiv som ur djursjukvårdarnas perspektiv.

Kommunal menar att kraven för validering är orimligt höga och oända- målsenliga. Dessutom tycks de leda till stora svårigheter att bedriva verksamhet i enlighet med avsikterna i författningsförslagen. Det tycks inte ändamålsenligt att ställa samma formella krav (”den särskilda högskole- kompetens”) på dem som ska kvalificera genom företrädelsevis erfarenhet jämfört med dem som har kvalificerar genom den formella utbildningen. Vidare undrar Kommunal vad som avses med allmän och särskild hög- skolekompetens? Är det ett subjektivt eller objektivt begrepp? Är det högskolebehörighet som avses?

Kommunal saknar precision avseende de kurser som ska ha genomgåtts och som ska bedömas av en valideringsgrupp för att kunna bedöma rimligheten i detta kriterium.

Slutligen saknar Kommunal en motivering till varför utredningen i så hög grad tagit fasta på intresseorganisationernas synpunkter, men inte på de synpunkter arbetsmarknadens parters framfört.

Med vänlig hälsning

Svenska Kommunalarbetareförbundet

Ylva Thörn

Sofia Berglund