Kommunals utredare

Arbetstider i förändring – En delrapport från Kommunals arbetstidsprojekt (2005)

Kommunals mål om 30-timmars arbetsvecka togs vid 1988 års kongress. Drygt femton år senare beslutade 2004 års kongress att genomföra ett projekt som ska ta fram en ny målsättning som omfattar både arbetstidens längd och förläggning. Dessutom ska målsättningen vara förenlig med övriga mål inom löne- och välfärdspolitiken. I denna delrapport gör projektet en redovisning av sitt uppdrag. En slutrapport kommer att presenteras vid förbundsmötet 2006.

Rapporten ger en översiktlig bild av problematiken kring arbetstid, både dess längd och dess förläggning. Under 1900-talet har veckoarbetstiden blivit allt kortare samtidigt som antalet semesterdagar har ökat. Utvecklingen har skett både genom lagstiftning och genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Även utvecklingen av föräldraförsäkringen har lett till en arbetstidsförkortning. Bland Kommunals medlemmar har nattarbetare i kommuner och landsting kortast arbetstid. Flera stora yrkesgrupper har emellertid fortfarande en veckoarbetstid på 40 timmar. Att korta arbetstiden avtalsvägen tar tid.

Förbundets centrala avtal medger olika stora möjligheter till flexiblare förläggning av arbetstiden. Lokala lösningar med avvikelser från det centrala avtalet har både fördelar och nackdelar. EGs arbetstidsdirektiv kommer snart att slå igenom i svensk lagstiftning. Till viss del är det en positiv förändring och till andra delar en negativ.

Hur arbetet är organiserat har stor betydelse för de anställdas hälsa. Att få vara delaktig i verksamhetens planering och bemanning samt ha inflytande över den egna arbetstidens längd och förläggning bidrar starkt till att individen mår bra – både på jobbet och på fritiden. Flexibla arbetstider möjliggör för båda föräldrarna att kombinera yrkesarbete och hemarbete.

I dag pågår flera försök med arbetstidsförläggning. De vanligaste arbetstidsmodellerna inom kommunal äldreomsorg är 3/3 och tvättstugeschema som finns med en rad lokala variationer. I Europa pekar trenden mot längre arbetstid i flera länder som tidigare haft kortare arbetstid än Sverige. I en jämförelse ligger Sverige på en genomsnittsnivå när det gäller årsarbetstid. Om Sverige kommer att följa trenden i Europa är det svårt att bedöma i dag. I ett kortsiktigt perspektiv ligger dock en arbetstidsförkortning långt borta.