Kommunals utredare

Fakta, analyser och kommentarer

Personliga assistenters arbetssituation (2004)

Sammanfattning

Yrkesgruppen personlig assistent tillkom 1994 i och med genomförandet av handikappreformen och införandet av två lagar, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, (SFS 1993:387) och Lag om assistansersättning, LASS, (SFS 1993:389).

Målet för reformen var att personer med funktionshinder skulle få lika stora möjligheter i samhället som andra medborgare. Intentionen var att den funktionshindrade genom sin personliga assistent skulle få makt att styra sin egen vardag. Arbetsuppgifterna hade tidigare funnits inom hemtjänsten. Det var Independent Living-rörelsen som introducerade begreppet personlig assistans i början av 1980-talet i Sverige.

Den personlige assistenten ska med sitt arbete garantera en kontinuitet i stödet och därmed trygghet för den funktionshindrade och dennes anhöriga. Brukaren, det vill säga den funktionshindrade och assistansberättigade, ska ha ett mycket stort inflytande över vem som anställs som personlig assistent samt när och hur insatsen ska ges.

Vid reformens införande uppskattade regeringen den årliga kostnaden till 2,4 miljarder kronor. Beräkningen visade sig vara felaktig. Tio år efter starten har den årliga kostnaden ökat med 438 procent, till 10 miljarder kronor (prognos för 2004).

Speciell yrkesroll

Relationen mellan brukaren – den funktionshindrade/assistansberättigade – och den personliga assistenten är av en speciell natur. Man kan säga att alla aktörer som är involverade i den personliga assistansen står bakom behoven av de tre k-na: kvalitet, kontinuitet och kompetens i assistansen. I dag finns det dock många gånger en obalans i relationen mellan brukare och assistent. Otydliga beskrivningar av arbetets innehåll, dålig arbetsmiljö, dåliga anställningsvillkor och avsaknad av kvalifikationskrav begränsar assistentens möjligheter till inflytande över den egna arbetssituationen.

Dessutom finns det en direkt motsättning mellan rättighetslagarna för brukaren och arbetsmiljö- och arbetstidslagarna för assistenten. Kommunal har ur detta perspektiv ända sedan starten fört en diskussion med de funktionshindrades intresseorganisationer om hur den personliga assistansen ska vara utformad.

Ur ett fackligt perspektiv finns här flera intressanta frågeställningar, exempelvis: Finns det motiv till en professionalisering av yrket? Eller ska det även fortsättningsvis till stor del vara ett genomgångsyrke? För att få mer kunskap om yrkesgruppens arbetssituation har Kommunal under våren 2004 genomfört en riksomfattande enkätundersökning bland ett urval av medlemmarna. Flera intressanta resultat finns redovisade i den här rapporten.

Vem är assistent?

Antalet personliga assistenter har ökat kontinuerligt. Under 2003 arbetade över 50 0001 personer i yrket. Kommunal har 26 9002 medlemmar som är personliga assistenter – 21 500 arbetar i kommuner och 5 400 i privata verksamheter. Av assistenterna är:

  • Fyra av fem kvinnor.
  • De flesta är mellan 25 och 44 år.
  • Var tredje har utländsk bakgrund.
  • Två av tre har arbetat mer än tre år i yrket.
  • Utbildningsbakgrunden varierar stort – från vård- och omvårdnadsprogrammet till lastbilsmekaniker.
  • En majoritet av medlemmarna är tillsvidareanställda – kvinnor i större utsträckning än män.
  • Att arbeta heltid är ovanligt – det gör bara en av fyra.

Otryggt

Personliga assistenter jobbar både i kommuner, kooperativ, stiftelser, ideella organisationer och privata företag av varierande storlek. Deras fackförbund Kommunal har tecknat kollektivavtal med flera arbetsgivarorganisationer. Avtalens konstruktion ser mycket olika ut.

I kommunerna är majoriteten tillsvidareanställda och har månadslön. Uppsägningstiden är beroende av anställningens längd eller uppdragets karaktär.

På den privata sidan har kollektivavtalen en annan utformning. Anställningsformerna varierar och lönen är vanligtvis per timme. Även uppsägningstiden varierar mellan avtalen, från en månad till ingen alls.

Anställningarna är otrygga, både inom privat och kommunal verksamhet. Kommunals enkätundersökning visar att var fjärde medlem varit orolig för att förlora jobbet den senaste månaden. Oron är störst bland de yngre medlemmarna. Medlemmar med utländsk bakgrund är mer oroliga än övriga. Det är i dessa grupper som flest timavlönade och visstidsanställda finns.

Personliga assistenter arbetar under mycket olika förhållanden och kompetenskraven skiftar stort.

Löneutvecklingen är till stor del styrd av assistansersättningens storlek, ett timbelopp, som brukaren får från Försäkringskassan. Ersättningen är lika för alla oavsett den personliga assistentens kvalifikationer eller brukarens behov av specialistinsatser. Timbeloppet kan ses som ett tak för assistenternas lön. I slutändan är det dock brukaren (eller dennes företrädare) som själv avgör hur mycket av ersättningen som ska gå till lön respektive andra kostnader.

Vad gör assistenterna?

Det är viktigt att ha en skicklig arbetsledning och ett bra chefskap inom vård- och omsorgsverksamheter. För personliga assistenter som ofta arbetar ensamma i brukarens hem är det extra viktigt. När kontakten med chefen sker relativt sällan behövs en tydlig beskrivning av uppdragets innehåll och en skicklig arbetsledning.

Enligt Kommunals undersökning har drygt hälften av assistenterna fått en beskrivning av uppdragets innehåll och omfattning. Tre av fyra har fått en introduktion när de började sin anställning. Som en medlem beskrev det har arbetsledaren en mycket viktigt roll som tolkare av innehållet i ”att vara någons händer och fötter” och att sätta gränser för assistansens innehåll.

Genomgångsyrke

Yrket är för många ett genomgångsyrke. Det är kul och utvecklande att under något år jobba som personlig assistent. När det sedan är dags att socialt etablera sig i samhället blir det dock problem. Otrygga anställningar och alltför flexibla arbetstider begränsar då de personliga assistenternas möjligheter till social trygghet. Andra utbildningar och arbeten blir mer lockande.

Många är nöjda med assistentyrket – tre av fyra. Det visar Kommunals undersökning. Trots detta är det så många som två av fem som söker annat arbete eller utbildning. Varannan medlem i åldern 24 – 34 år söker annat arbete eller utbildning.

Den stora genomströmningen påverkar både brukare och assistenter negativt. Bristande kontinuitet, kvalitet och kunskaper om krav och förhållningssätt leder till stress för alla inblandade – både för nyanställda och för övriga.

Fackligt intresse

Intresset för fackliga aktiviteter är mycket stort bland medlemmarna, visar undersökningen. Tre av fyra vill att facket tar initiativ till träffar för yrkesgruppen. Intresset är allra störst bland de yngre medlemmarna. Intresset för att delta vid sådana träffar är mycket stort.

Under 2004 driver Kommunal projektet ”Kommunal synar anställningar för personliga assistenter”. Där ingår att lokalt och regionalt kartlägga medlemmarnas anställningsformer och korrigera felaktigheter. På flera håll har stor vikt lagts vid den uppsökande verksamheten, företrädesvis inom kommunal verksamhet. Projektet har givit kunskaper om yrkesgruppen och deras arbetsvillkor samt ett ökat antal medlemmar i förbundet.

Fackliga utmaningar för framtiden

Fortfarande finns det ett stort behov av att synliggöra yrkesgruppens arbetsvillkor. Flera intressekonflikter och problemområden är fortfarande mycket aktuella. Kommunals målsättning om att personliga assistenter ska ha lika bra anställningsvillkor som övriga medlemmar känns i dag långt borta. Omförhandlingar av rådande kollektivavtal kommer att ställa krav på stor förhandlingsskicklighet och även kompromissvilja hos arbetsgivarorganisationerna. Kommunal kan möta stora utmaningar framöver.

Riksdagen beslutar om ett timbelopp för assistansersättningen. Detta blir i princip ett lönetak för de personliga assistenternas löneläge och löneökning. Det innebär att deras individuella kompetens och kvalifikationer samt brukarens specifika behov blir av underordnad betydelse.

Flera har påtalat att yrkets status behöver höjas, vilket skulle bidra till att minska den stora genomströmningen av människor. En ökad professionalisering av yrket kan bland annat ske genom bättre utvecklingsmöjligheter i arbetet och en bra arbetsmiljö. Det skulle alla aktörer – från staten till den personliga assistenten – vinna på. Kommunals krav på högre löner och bättre chanser till yrkesutveckling kvarstår därmed för medlemsgruppen.

Slutligen kan Kommunal se fram emot många positiva utmaningar då intresset för facklig verksamhet ökar i denna växande medlemsgrupp.