Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige

Den offentliga sektorn köper varje år varor och tjänster för ungefär 500 miljarder kronor. Det kan handla om äldreboenden, skolmat och byggarbeten. Den 30 november ska riksdagen rösta om det nya förslaget till upphandlingslagstiftning. Den politiska stridsfrågan gäller krav på villkor enligt kollektivavtal, och med det de villkor och lön som kollektivavtal garanterar.

Det finns två förslag: regeringens och alliansens. I dagsläget finns ingen majoritet i riksdagen för regeringens förslag. Alliansen är emot, liksom Sverigedemokraterna som gjort en tydlig U-sväng i frågan. Kort sagt, högerpartierna har bestämt sig för att utdela ett hårt slag mot Sveriges löntagare.

En fråga som de borde svara på är vad deras förslag innebär? Det skulle inte innebära att kommuner förlorar sin rätt att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal – det följer av EU-rätten och är inget högern kan påverka. Nej, deras förslag innebär bara att riksdagen inte ska anta de fem paragrafer som beskriver hur det ska gå till när man ställer villkor enligt kollektivavtal. Därmed hävdar de att juridisk otydlighet och krångel undviks. Men inget kan vara mindre tydligt för en upphandlare än att stå utan lagtext.

Gör man anspråk på att vilja leda landet måste man tänka på alla landets kommuner. Man måste förstå att hälften av kommunerna är mindre än Leksand. Det är oansvarigt att försätta dessa kommuner i ett läge där de i och för sig får ställa krav på villkor enligt kollektivavtal, men samtidigt saknar vägledning för hur de ska göra.

Högern motiverar sin hållning med att de mindre företagen inte vill ha regeringens förslag. Men företagen vill ju framförallt att det ska bli tydligt vad som gäller! De mindre företagen är idag irriterade på att det ställs olika krav i olika kommuner. Regeringens förslag adresserar detta genom att bidra till en mer likformig tillämpning. Högern har helt missförstått vad de mindre företagen säger. Samtidigt missar de en chans att skapa förutsättning för rättvis konkurrens mellan små och större företag.

Istället för att lyssna på företag, upphandlare och anställda har högerpartierna valt att ensidigt lyssna på organisationen Svenskt Näringsliv som konsekvent varit emot dessa regler. Svenskt Näringslivs skäl är något oklara, eftersom reglerna skulle gynna deras medlemsföretag. Men det tycks koka ner till en principiell fråga om statens inblandning i ekonomin. Svenskt Näringsliv vill helt enkelt inte att skattepengar ska användas strategiskt, utan ser det som en generell företagarrättighet att få del av dessa pengar utan att erbjuda schyssta villkor. Det är en omodern syn på det offentligas konsumtionsmakt.

Högern bör lyssna på sina kommunalpolitiker. De vet hur de nuvarande otydliga reglerna om offentlig upphandling ställer till det. De vill ha tydlighet och de vill ställa krav på villkor enligt kollektivavtal när det behövs. Låt regeringen ta sitt ansvar för den lagstiftningen de arbetat fram och låt förslaget antas av riksdagen.

Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal
Jessica P Klemetsson, avdelningsordförande Kommunal Stockholms län

1 kommentar

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.