Malin Ragnegård – Förbundssekreterare Kommunal

2020 – ett skitår men med ljus och framgångar

2020, året som för alltid kommer att finnas kvar både i våra minnen och som en del i vår historia.

Ett mörkt år och en tid som under väldigt lång tid kommer att prägla oss alla.

Men det vore synd om vi endast skulle tänka på 2020 som ett skitår utan ljus eller framgångar. Jag vill gärna lyfta flera delar som varit av stor betydelse och som gör att vi även kommer att kunna minnas året med glädje och gemensam styrka.

Årets första dag inleddes faktiskt med en facklig framgång i form av straffskärpning för de som attackerar eller hotar blåljuspersonal!

Mina första sju månader av året var jag avdelningsordförande i Kommunal Bergslagen. Ett uppdrag som har varit otroligt roligt, givande, tufft och inspirerande! Innan pandemin slog till med full kraft hann jag med över 30 dagar då jag besökte olika arbetsplatser, inom olika branscher runt om i Dalarna och Västmanland. Samtal med medlemmar och förtroendevalda och även potentiella medlemmar om hur de har det på sina arbetsplatser, vad de skulle vilja förändra och hur vi bygger gemensam styrka tillsammans. Under de här besöken så fick jag även välkomna hela 37 nya medlemmar till vår förening!

Och det är så vi jobbar i fackföreningen Kommunal. Närvarande på arbetsplatserna, nära medlemmarna och de som vill veta mer om vad facket är. Hela tiden lyssna in och berätta om hur vi kan få till förbättrade arbetsvillkor genom facklig organisering.

Förutom att prioritera att vara på medlemmarnas arbetsplatser så träffade jag även alla arbetsplatsombud och skyddsombud i avdelningen. Det är bland det bästa jag vet och något som verkligen ger oerhört mycket kraft och hopp!

För när viruset spred sig till en pandemi vi inte tidigare varit med om i modern tid så blev det som vi pratat om så länge väldigt väldigt tydligt. Bland annat vikten av att det finns skyddsombud på arbetsplatsen och att alla organiserar sig. Det blev faktiskt till och med skillnaden mellan liv och död, mellan att få känna sig trygg och säker på jobbet eller vara orolig och rädd inför varje arbetspass.

Bussförare, undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare, personliga assistenter, lokalvårdare och alla andra välfärdsarbetare som inte bara stod i fronten för att skydda, vårda, ge omsorg, förhindra smittspridning och se till att samhället kunde fungera trots allt. Dessutom så begärde de åtgärder, de kallade till möten med arbetsgivare och politiker, var ute i media, begärde förhandling, kontaktade arbetsmiljöverket, la skyddsstopp och många fick fira fackliga segrar efter ett enormt slit och många timmar av enträget fackligt arbete.

Jag är så imponerad och stolt över alla fantastiska företrädare som gjort så stor skillnad för så många med sitt stora engagemang, envishet och inte minst mod.

För att bidra med det jag kunde och även för att få vara en del av det som betyder väldigt mycket för mig så avbröt jag min tjänstledighet och jobbade från den 1 april till den 9 juli i mitt yrke inom LSS. Först på en Servicebostad och sedan på en gruppbostad. Jag tror att det är viktigt att påminnas om vad det var som en gång gjorde att engagemanget väcktes till liv och var en kommer ifrån. För mig betydde det jättemycket att återigen jobba varannan helg, dygnspass med journätter, hela påsken och midsommar – helt enkelt det som är välfärdens vardag. Dessutom fick jag till viss del känna på hur det var att komma in som ny och vara en vikarie bland den ordinarie personalen. Mycket lärorikt.

Och så hände det som för mig personligen är ett av årets allra största händelser, och inte bara årets utan det största på väldigt länge. Att få det stora förtroendet att väljas till Kommunals förbundssekreterare är så stort att det är svårt att ta in. Jag är numera en av tre i vår fackförenings ledning. Jag är väldigt ödmjuk, hedrad och stolt över förtroendet men det känns samtidigt ganska overkligt. Jag, som började som personlig assistent i Falun. Jag, som för 5,5 år sedan var sektionsföreträdare och jag som i våras var nervös för att lyckas på medicindelegationsprovet för att kunna utföra alla arbetsuppgifter på jobbet. Det är det som är så häftigt i vår medlemsstyrda förening!

Hösten har minst sagt varit intensiv. Ett nytt uppdrag där det finns mycket att sätta sig in i, en andra våg i pandemin som slog till som en käftsmäll och så avtalsrörelse då över 70 olika kollektivavtal ska förhandlas för medlemmarna i Kommunal.

Det som jag nämnde tidigare, om hur vår fackförening är närvarande på arbetsplatserna och arbetar strategiskt med organisering har under 2020 verkligen visat resultat! Detta trots att vi har fått lov att ställa om ,bli digitala och uppfinningsrika då vi inte har kunnat göra besök och vara närvarande som vi brukar.

Vi är mer än 16500 medlemmar fler idag än vi var när året började! Det är helt fantastiskt, och vilken styrka det har gett oss in i förhandlingsrummen!

Visst, pandemin har gjort att många tagit steget och insett vikten av att vara medlem. Men det är långt ifrån hela förklaringen. Anledningen till att vi är en växande fackförening är att varenda del av organisationen och föreningen har bestämt sig och prioriterat, det har vi gjort under flera år och det här resultatet är verkligen ett extremt bra lagarbete! Det är också så att många fler vill vara medlem i en förening som tar plats, som syns och hörs och som gör skillnad – och det gör Kommunal!

 

Det finns fortfarande kollektivavtal kvar att förhandla. Det handlar bland annat om de medlemmar som arbetar som bussförare och privatanställda inom vård och omsorg. Det är tuffa förhandlingar där vi kräver lika stora villkorsförbättringar och löneökningar som för dem som tex arbetar i kommuner och regioner. Det vill inte vår motpart.

 

Nu ägnar vi all vår kraft för att organisera och stärka våra avtalsdelegationer och hela vårt grymma förhandlingsgäng, ända in i mål!

Till sist. Pandemin är långt ifrån över. Krisavtal aktiveras, välfärdsarbetare som inte får återhämtning, en vårdskuld som bara växer sig större och en arbetsmiljö som ohälsosam och till och med skadlig på sina håll. Dessutom arbetsgivare som gör skillnad på sin personal och som trots alla uppenbara brister fortfarande inte lyssnar på dem som vet bäst.

Vi kommer inte nöja oss med att gå tillbaka till det vanliga, till det som var förut. Vi kommer inte acceptera fler försämringar och nedskärningar i välfärden. Nu är det dags för bättre tider. Nu är det välfärdens tur på riktigt.

Tillsammans är det möjligt. Om vi fortsätter att bli större och starkare, fortsätter organisera oss och driva våra krav på arbetsplatserna och aldrig ger upp. Aldrig stannar, utan bara fortsätter framåt.

Så välkomnar vi 2021!

Gott nytt år och TACK för allt fantastiskt slit och bra jobb som vi uträttat tillsammans!