Malin Ragnegård – Förbundssekreterare Kommunal

Min drivkraft

Jag hatar verkligen orättvisor och när det görs skillnad på människor utifrån klass, kön eller etnicitet. När rasism, sexism och fientlighet normaliseras. Det gör mig förbannad när en städare, undersköterska eller barnskötares ord inte väger lika tungt som en akademikers. När dem som är ryggraden i vårt samhälle – alla välfärdsarbetare nonchaleras och förnedras. När folk skrattar honfullt åt mig när jag gör jämförelsen i de helt orimliga skillnader som finns i arbetsvillkor och löner mellan medlemmarna i Kommunal och mansdominerade branscher, eller med branscher som arbetar med döda ting – då får jag mer kraft. För det här är varken roligt eller naivt. Det är min drivkraft. Det som får mig att kämpa hårdare.

Jag gick med i facket när jag var 19 år. Jag visste att det var bra och något ”du ska göra” när du börjar jobba, det hade jag fått med mig hemifrån. Men jag hade inte riktigt förstått. Jag blev snabbt mer aktiv. På en kurs fick jag höra att det faktiskt går att ändra på sådant som jag inte tyckte var okej och att mina rättigheter var många fler än jag visste om. Jag insåg och förstod vikten av att vi organiserar oss. Att det är vi på arbetsplatsen som behöver prata ihop oss och enas för att kunna driva våra frågor.

Ända sedan dess har jag vetat exakt vart och vad jag vill med mitt engagemang. Vad som alltid får mig att vilja, orka och vara övertygad. En del väljer att kalla det naivt men det är fel. Jag tycker inte att det är naivt att tro gott om människor och att se hur klass och kön hör ihop. Det är inte en naiv tanke att vi solidariskt bidrar efter förmåga.

Klassklyftor är skadliga och måste jämnas ut. Därför är jag väldigt tveksam till ordet klassresa, för det innebär att det finns en underklass som några få kan ta sig ifrån. Men vilka blir då kvar? Det ska inte behöva vara så. Jag menar att precis varenda en ska kunna bo och jobba med det de vill utan att ha sämre förutsättningar i livet och i vårt samhälle. Du ska inte behöva resa ifrån ditt förflutna för att bli uppskattad. Du ska inte behöva göra ett aktivt skolval för att få rätt förutsättningar. Ingen ska hållas tillbaka, ingen ska lämnas efter.

Trygga människor ger ett tryggt samhälle. Det är så enkelt, och så svårt. För det kostar att bygga upp trygga människor. I allt från mer personal och resurser till välfärden som ser, hör och finns för alla barn och unga. Som kan förebygga psykisk ohälsa och utanförskap. Som reagerar och agerar i tid. Trygga och bra anställningar till alla som kan arbeta, bostäder till alla, att alla har ett gott liv oavsett om du blir sjuk eller arbetslös, att sjukvården och polisen finns där när du behöver det och att du inte ska behöva oroa dig och få ångest när du tänker på den dagen du ska gå i pension.

Allt det här är min drivkraft. Det är vart jag vill och vad jag vill med mitt engagemang.

Och eftersom allt, precis allt, är politik så är ju även detta det. Det gör väldigt ont när ens hela övertygelse just nu hotas av att människor verkar rösta mot sina egna intressen. Moderater och Sverigedemokrater är för det jag är emot, och emot det jag är för. Det blir bara tydligare och tydligare för varje dag.

Något så grundläggande som att sänka skatter. På bekostnad av vem får du några hundralappar extra i plånboken? Jo, självklart på bekostnad av vården, skolan och omsorgen – allt det som bekostas av skatter. Vårt gemensamma som vi tillsammans bidrar till. Det är även dem som står utanför arbetsmarknaden eller dem som är sjukskrivna som får betala när skatterna ska sänkas.

I halva mitt liv har jag varit aktiv för det jag tror på. Och jag tänker inte ge upp.

Alltid stå emot den omvända Robin Hood politiken, att ge mer till dem som redan har och mindre till dem som har störst behov. Alltid stå upp mot att de priviligierade skor sig på arbetarnas bekostnad. Alltid organisera mot dem som gör skillnad på och ställer människor mot varandra.

Aldrig ge upp drivkraften om ett gott liv och ett bra samhälle för många.

En välfärd av världsklass som prioriteras på riktigt. För en satsning på medlemmarna i Kommunal är en samhällsvinst för alla.

Och när vi är många som tillsammans organiserar oss på arbetsplatserna så kan vi förändra. Vi kan göra skillnad, och det gör vi. Hela tiden. Fackliga framgånger som endast är möjliga när vi är många som går ihop, och som påverkar vår vardag.

Ställ frågan till alla du möter: Är du medlem i Kommunal?

Och rösta för välfärden den 9 september!