Förbundsjuristen

Här resonerar Phillip Eldon kring aktuella frågor

Ny utredning om sjukförsäkringen

En statlig utredning föreslår en rad ändringar för att göra sjukförsäkringen mer begriplig och tryggare och för att öka möjligheterna till arbetslivsinriktad rehabilitering. Förslagen kan väntas förbättra situationen för Kommunals medlemmar som är sjukskrivna och behöver rehabilitering.

Utredningen – som har antagit namnet ”En trygg sjukförsäkring med människan i centrum – överlämnade förra veckan sitt omfattande delbetänkande En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering (SOU 2020:6).

Min kollega Yeshiwork Wondmeneh skrev i går, den 4 februari, ett intressant blogginlägg om detta delbetänkande. Läs gärna det inlägget. Här skriver jag lite kort om mina egna reflektioner kring de förslag från utredningen som avser Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga.

Delbetänkandet innehåller en utförlig analys av de problem som finns med de bedömningar av arbetsförmågan som görs i dag. Utifrån detta lägger utredningen fram ett antal förslag.

Ett av förslagen avser begreppet förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta begrepp används vid bedömning av arbetsförmågan efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan (för den som är arbetslös används det redan från dag 1). Utredningen föreslår att bedömningen ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Med detta menar utredningen att bedömningen ska relateras till en yrkesgrupp. Det finns redan i dag flera olika underlag som kan ligga till grund för denna bedömning. För att förbättra beslutsunderlaget i sjukpenningärenden föreslår utredningen bl.a. att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska vidareutveckla ett av dessa underlag (referensmaterialet).

Utredningen konstaterar att dess granskning av ärenden visar att det i motiveringar till Försäkringskassans avslagsbeslut saknas stöd för slutsatsen att det finns ett normalt förekommande arbete som personen kan utföra. Utredningen föreslår därför att Försäkringskassan bör utreda sjukpenningärenden mer och motivera sina avslagsbeslut bättre. Som ett led i detta anser utredningen att Försäkringskassan bör använda aktivitetsförmågeutredningar oftare vid bedömningen efter dag 180 i rehabiliteringskedjan.

Utredningens förslag syftar alltså till att öka den försäkrades förståelse för Försäkringskassans beslut och att förbättra beslutsunderlaget. Utredningen skriver att detta också kommer att underlätta processen vid eventuella omprövningar och överklaganden. Rättssäkerheten kommer därmed att öka.

Jag har arbetat på förvaltningsdomstol i ca två och ett halvt år och som ombud för fackföreningsmedlemmar i förvaltningsdomstol sedan 2004. Jag känner väl igen bilden att det är mycket svårt att förstå hur Försäkringskassan och förvaltningsdomstolar (förvaltningsrätter och kammarrätter) kommer fram till att personen har förmåga att utföra ett normalt förekommande arbete. I besluten redovisas i princip aldrig något stöd för att det finns sådana arbeten som Försäkringskassan eller domstolen hänvisar till. Och endast i några få undantagsfall görs de ställningstaganden som krävs enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis.

De olika politiska partierna har förstås olika uppfattningar om sjukförsäkringen. Men jag tror att det finns en bred politisk samsyn om att sjukförsäkringen – oavsett hur generös eller restriktiv den är – ska vara förutsebar, rättssäker och begriplig. Utredningens förslag förändrar inte rehabiliteringskedjan med olika bedömningsgrunder vid olika tidpunkter under sjukskrivningen. Och kravet på omställning efter dag 180 kommer fortfarande att vara huvudregeln. Min uppfattning är att utredningens väl avväga förslag kommer att göra det lättare för sjukskrivna medlemmar i Kommunal att förstå de ofta svåra beslut som Försäkringskassan fattar utifrån detta regelverk. Det kommer inte bara att underlätta processen vid omprövningar och överklaganden. Ett väl motiverat avslagsbeslut underlättar också för medlemmen att ta ställning till om det finns grund för att angripa beslutet.

Ett annat förslag som utredningen har är att anställda personer som är mellan 62 och 65 år alltid bör få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den egna arbetsgivaren. Dessa personer ska alltså inte få arbetsförmågan bedömd mot angivet normalt förekommande arbete. Min uppfattning som ombud är att de krav på omställning som ställs på äldre sjukskrivna medlemmar i Kommunal är alltför strikta och att de i vissa fall leder till stötande resultat. Jag anser därför att utredningens förslag i denna del bör genomföras.