Brandbloggen
En blogg om att arbeta i räddningstjänsten
En blogg om att arbeta i räddningstjänsten
Under de stora skogsbränderna 2018 uppdagades att brandpersonalen som tjänstgjorde ute i skogarna hade olika ersättningsvillkor. Den mest påtagliga skillnaden var mellan heltidsanställda och räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB-anställda). Dessa olikheter var kopplade skillnader i kollektivavtalen. Under hösten 2018 påbörjades därför ett arbete med att förhandla fram ett särskilt kollektivavtal för framtida eventuella kriser som samhället kan drabbas av – krislägesavtalet. Med bakgrund av pandemin har det nu omförhandlats och Kommunal har suttit vid förhandlingsbordet.
Fortsätt läsaFoto: Matt Howard
Partnerna bestämde när man tog fram avtalet att syftet med KLA skulle vara att ge en större flexibilitet vad gäller arbetsskyldighet, arbetstidsförläggning och villkor och i gengäld förmånligare ersättningsnivåer för de som skulle arbeta på avtalet vid en krissituation. KLA skrevs under våren 2019, men då pandemin slog till 2020 och avtalet aktiverades för första gången så upptäckte man att avtalet som i grunden var tänkt att kunna hantera olika kriser, fungerade mindre bra vid en långvarig kris.
Arbetstagarorganisationerna och SKR och Sobona genomförde en utvärdering av hur avtalet hade fungerat. Bristerna lyftes därefter fram och en omförhandling av KLA-avtalet påbörjades i slutat av maj 2021 och avslutades igår den 10 juni. Avtalet träder i kraft den 1 juli 2021.
Ett flertal förbättringar i avtalstexten nu kommit på plats. Det som har genomsyrat hela förhandlingen har varit att Kommunal inte har accepterat några försämringar i avtalstexten för att åstadkomma förbättringar, utan de förbättringar som kommit på plats har helt utgått från det faktum att avtalet initialt inte varit anpassat till långvariga krissituationer.
Det nya krislägesavtalet innebär tydliga förbättringar för både räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB), och för heltidsanställda brandmän och brandbefäl. Det handlar om hur länge man som enskild anställd som längst kan vara anvisad på avtalet, men även att höjda ersättningsnivåerna.
Tidigare var ersättningen ett påslag på 120 procent på ordinarie timlönen (totalt 220 procent), nu är den höjd till 130 procent (totalt 230 procent). Ersättningen för nödfallsövertid har även den höjts, tidigare 150 procent på ordinarie timlön till 180 procent (totalt 280 procent). Vila och återhämtning har även varit viktiga parametrar vid förhandlingarna och där har det gjorts tydliga förbättringar jämfört med tidigare avtal.
Heltidsanställda brandmän, brandbefäl, larm och ledningsoperatörer som utför arbete inom Krislägesavtalets villkor behåller sin månadslön. Den arbetade tiden ersätts med 1/165 av månadslönen per timme plus ovan nämnda 130 % dvs totalt 230 % av aktuell timlön per arbetad timme på krislägesavtalet exklusive de ersättningar och tillägg som utges inom ramen för den ordinarie anställningen, till exempel ersättning för obekväm arbetstid, jour, beredskap, övertid och förskjuten arbetstid.
Räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB-anställda) anställs enligt en särskild kollektivavtalsreglerad tidsbegränsadanställning och lönesätts med utgångspunkt i motsvarande yrkesgrupp hos arbetsgivaren. När lönen fastställs ska hänsyn tas till arbetstagarens kvalifikationer och kompetens för det uppdrag som KLA-anställningen avser. Ersättningsmodellen är samma som för heltidsanställda.
Det är än viktigare att arbetsmiljöarbetet fungerar bra under krisläge. Då avtalet medger långa arbetspass med minimal vila är det viktigt att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden gör riskanalyser och dagligen ser över arbetsmiljön för att förebygga ohälsa för arbetstagarna.
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvar för sin egen personal enligt AML. Detta förändras inte med anledning av att krislägesavtalet tillämpas. Det är viktigt att skyddsombuden är delaktiga i det dagliga arbetet med riskbedömningar och planering av verksamheten.
Läs mer om det nya krislägesavtalet
Magnus Sjöholm, förbundsombudsman
Mikael Svanberg, förbundsombudsman