Brandbloggen

Instängd eller utrymd, den enskildes eller samhällets ansvar?

Brandskyddet i flerbostadshus bygger på att de boende vid behov ska kunna utrymma själva. Samtidigt vårdas fler äldre än tidigare i det egna hemmet. Många har svårigheter att på egen hand utrymma och blir då beroende av hjälp från någon annan.

Fortsätt läsa

Utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänsten får tillgodoräknas som en av utrymningsvägarna från bostäder i händelse av brand. Från och med i år 2020, ökar andelen 80-åringar och äldre i befolkningen enligt Boverket. Särskilt kraftig är ökningen bland dem över 85 år. År 2050 beräknas antalet personer över 85 år ha fördubblats, jämfört med år 2016.

Allt fler äldre får idag vård och omsorg i eget boende enligt Socialstyrelsen. Brandskyddet i flerbostadshus bygger på att de boende vid behov ska kunna utrymma själva. Flertalet av de äldre och för den delen funktionsnedsatta har svårigheter att på egen hand utrymma och blir då beroende av hjälp från någon annan. Det finns inte samma robusthet i egna hem som på en vårdanläggning, där det finns ständigt närvarande personal och möjlighet till horisontell/partiell utrymning. Lägger man därtill en försämrad operativ förmåga hos räddningstjänsterna i ekvationen, får vi resultatet att allvarliga dödsbränder för gruppen äldre riskerar att öka markant.

Boverket har till uppgift att harmonisera och stärka brandskyddet nationellt, men Boverket, MSB, Länsstyrelserna och räddningstjänsterna tycks inte beakta hela problematiken anser artikelförfattarna. Det är också, anser artikelförfattarna, ytterst besvärande att staten via Länsstyrelserna i tillräcklig omfattning, inte tillsynar räddningstjänsterna så att följer de lagar och förordningar som finns.

MSBs statistik visar att en klar majoritet av alla dödsbränder inträffar i egnahem, och de som är mest utsatta är just de äldre. Enligt preliminära siffror från MSB omkom 85 personer 2019 i bränder. Det är en ökning jämfört med 2018, då 73 personer omkom där äldre och ensamboende är överrepresenterade i statistiken. Den gemensamma nämnaren enligt MSB är att de har begränsad förmåga att agera vid en brand i sin bostad.

Om räddningstjänsten inte har operativ förmåga att kunna understödja en utrymning via fönster, är det då dags att fastighetsägarna i efterhand kravställs att montera trappor på fasaden i de fall där brand och röksäkra trapphus saknas? Här anser artikelförfattarna att samhället ska avkräva att räddningstjänsterna upprätthåller en operativ förmåga att kunna utföra stegutrymning inom stipulerad tid, oavkortat om det simultant inne i byggnaden behöver utföras livräddning i tät brandrök. Detta då fler äldre än tidigare vårdas i det egna hemmet.

Magnus Sjöholm, brandman, förtroendevald i Kommunal
Mikael Svanberg, brandmästare, förtroendevald i Kommunal

Prognos över befolkningsutvecklingen för personer 65–74 år samt 75 år och äldre 2015–2040 (Boverket)

Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2020 (Socialstyrelsen, pdf)