Brandbloggen

Räddningstjänstens arbetsmiljö ska inspekteras

Arbetsmiljöverket (AV) kommer enligt ett nyligen publicerat pressmeddelande (20200217), under första halvåret 2020 genomföra omkring 35 inspektioner av arbetsmiljön inom räddningstjänsten. Syftet är att kontrollera att det förebyggande arbetsmiljöarbetet sker på ett bra sätt men även att bidra till att sätta focus på arbetsmiljöfrågorna för branschen.

Fortsätt läsa

Bakgrunden till beslutet bottnar i den statistik som inkommit till AV och som vittnar om en bransch med dubbelt så många arbetsolyckor med sjukfrånvaro som följd, detta vid en jämfört med genomsnittet i landet. Upplevelsen av att arbetsmiljöarbetet är eftersatt för stora delar av räddningstjänsten besannades under hösten 2019 då ”projekt räddningstjänst” under drygt två månader besökte 89 brandstationer och på plats i samtal med kollegor fick ta del av den verklighet som råder ute på räddningstjänsterna. Projektgruppen kunde konstatera att det finns brister i såväl den fysiska som i den psykosociala arbetsmiljön.

Operativ förmåga och förutsättningar för detta

De ständiga nedskärningarna som branschen har blivit utsatt för de senaste 10-15 åren har resulterat i att bemanningssituationen idag är ytterst ansträngd. I spåren av det kommer på många håll frekventa schemaändringar med ett utnyttjande av den befintliga personalen, vilket skapar uppgivenhet samt försvårar livet utanför arbetsplatsen. Timvikarier och andra typer av korttidsanställningar är något som också ökat och många kollegor vittnade om att i flera fall så förekommer bristande kompetens hos dessa.

Farliga substanser

Risken för kontaminering av farliga ämnen har ökat och branschen står idag inför delvis helt nya situationer där befintliga larmställ inte står emot farliga substanser vid exempelvis bränder i fordon som drivs av litiumbatterier. Möjligheten att i enlighet med ”friska brandmän-konceptet” kunna omhänderta både egen personal och kontaminerad klädsel och utrustning är av väldigt skiftande slag, det finns idag räddningstjänster som ännu inte fullt ut kan jobba enligt detta koncept, då resurser för detta saknas. Detta beror i många fall på att brandstationerna i många fall är så pass gamla att ett arbete enligt ”friska brandmän” är väldigt svårt att utföra. Snittåldern för heltidsstationer i landet är ca 50 år, för deltidsstationer ca 70 år. Här ser vi flertalet problem såsom för små utrymmen, undermålig eller obefintlig ventilation och dålig belysning.

Ensamarbete

Ensamarbete är också det något som projektgruppen sett ökat, bland annat på grund av olika FIP-, FIB-lösningar, att ett befäl alt. en brandman åker eget fordon till skadeplatsen. Även annan typ av ensamarbete förekommer, inte sällan på grund av att numerären inte uppfylls, dvs. att styrkan inte är fulltalig

Kommunal välkomnar att arbetsmiljöverket gör denna genomlysning då branschen i många delar har problem. Vi hoppas att arbetsmiljöfrågorna fortsättningsvis på ett naturligt sätt hamnar i focus och att detta kan bidra till en fortsatt bra diskussion om hur räddningstjänsten ska möta framtiden. De stora brister i arbetsmiljön som vi idag kan se i räddningstjänsten är frukten av ständiga nedskärningar, det som politiker populärt brukar kalla för ”effektiviseringar”, men som i realiteteten för tredje man innebär en sämre räddningstjänst med personal som totalt sett har fått en påtagligt sämre arbetsmiljö.

Magnus Sjöholm, brandman, Brandkåren Attunda
Mikael Svanberg, brandmästare, Storstockholms brandförsvar