Brandbloggen

En blogg om att arbeta i räddningstjänsten

Yrkesbevis för heltidsbrandmän? Ett vägval för politiker, arbetsgivare och för brandmännen själva

I två år har Kommunal suttit med representanter från arbetsgivarna och diskuterat vilka kompetenser som kan behövas i framtiden utifrån flera nya arbetsuppgifter och därmed det eventuella utbildningsbehovet. Parterna har varit överens om att förmågan att attrahera och rekrytera personal, liksom att behålla, utveckla och motivera redan anställda, har stor betydelse för verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Syftet med arbetsgruppen (där vi varit två heltidsbrandmän med som representanter från Kommunals referensgrupp för räddningstjänsten) har varit att få en gemensam syn på vilket underlag och krav som ska gälla för heltidsanställning som brandman samt att tillsammans påverka MSB att skruva på SMO-utbildningen åt det håll som parterna önskar.

Tyvärr verkar räddningstjänster runt om i Sverige inte alls ha samma uppfattning som deras centrala företrädare. När arbetsgruppen lyfter fram de nya uppdragen och arbetsuppgifterna tillsammans med att kraven på den skadeavhjälpande förmågan har blivit alltmer komplexa så verkar arbetsgivarna tvärtemot se jobbet som heltidsbrandman som mindre kravfylld och enklare än någonsin.

Att vara professionell utryckningsbrandman är ingen enkel uppgift. Det skadeavhjälpande arbetet innebär att man ska vara förberedd på en stor bredd av olyckor, allt ifrån komplicerad rökdykning, tung räddning och arbetsplatsolyckor till sjukvårdslarm, suicidtillbud och skogsbränder. För att klara av detta krävs både en bra grund och en planerad och kvalitetssäkrad fortbildning för yrket. Genom en bra, tydlig och planerad övningsverksamhet kan man som heltidsbrandman hålla en hög standard och vara så pass förberedd på det mesta som kan ”drabba en” i arbetet. En stor del av arbetstiden går åt till att underhålla dessa komplexa kompetenser vilka är en förutsättning för yrket. Av denna och flera andra anledningar finns det heltidsbrandmän på de flesta större orter och städer i landet. Parallellt med detta finns det en annan stor grupp RiB (räddningstjänstpersonal i beredskap) som är en förutsättning för att räddningstjänst ska finnas i hela landet, men självklart kan och ska kraven på denna grupp inte likställas med de som ställs på heltidsbrandmän. Det är både orimligt och orättvist då utbildnings- och fortbildningstid skiljer sig nämnvärt mellan dessa båda grupper och är något som måste beaktas.

När räddningstjänsterna ska rekrytera heltidsanställda brandmän öppnar man på olika håll upp för att ta in andra än de som gått vår tvååriga nationella utbildning, nämligen SMO. De som trott att utbildningen till brandman på statens skolor för brandmän (MSB) skulle vara både norm och underlag för en heltidsanställning kan i dessa fall känna sig lurade. Den utbildning som togs fram då den gamla utbildningen upphörde och en ny yrkeskår skulle byggas upp med förväntningar på en ”ny räddningstjänst”. En utbildning som i mångt och mycket är betydligt gedignare än vad som var tidigare men som såklart måste förändras i fas med yrkets utveckling. Kommunals företrädare jobbar bl.a. för att se över möjligheten att knyta SMO-utbildningen till KY-utbildningar (yrkeshögskolor) men denna tanke måste planteras och gro även hos MSB.

Bland alla intresserade och mer eller mindre erfarna RiB:are som söker heltidstjänster finns en stor grupp som genom skol- eller distansbunden form gått SMO och därmed är mer än tillräckligt utbildade för heltidstjänster. De som inte gjort detta är, och bör inte vara, anställningsbara på samma sätt – i annat fall kan vi lägga ner SMO imorgon! Vi menar att utbildning bör och ska värderas! Diskussioner om validering eller annan komplettering har förts i arbetsgruppen med syfte att kunna fånga upp många av de duktiga RIB:are som har erfarenhet och vill söka sig in till heltid men som inte har möjlighet att läsa SMO. Där är man dock långt ifrån överens mellan parterna. Här måste också MSB säga sitt för att SMO-utbildningen inte ska tappa i värde eller kvalitetssäkringshänseende.

Denna nya utbildade yrkeskår av tjejer och killar, med betydligt bättre grund för yrket idag än vad som var fallet tidigare, måste få den uppskattning som den förtjänar. SMO-utbildningen är betydligt bredare än den gamla 15-veckorsutbildningen och är detta på grund av att LSO kräver mer av de heltidsanställda brandmännen än att släcka bränder. Fokus ligger dock, och måste fortsättningsvis också ligga, på den skadeavhjälpande delen. En del som kräver lång utbildning och ett brett omfång. Från fackligt håll har framförts att utbildningen också måste fokusera ännu mer än tidigare på de arbetsmiljöknutna och skadeavhjälpande delarna i utbildningen. Arbetsmiljöfokus måste finnas vid utbildning av ett yrke som till stor del verkar i situationer som sällan går att förutse fullt ut.

Alla nyanställda är dock inte färdiga som fullfjädrade brandmän när de kommer ut till kårerna men deras grund är den som räddningstjänst-Sverige borde bygga på och se till att utnyttja. Att parallellt med att utveckla sig för att bli en duktig utryckningsbrandman, med allt vad det innebär, få möjlighet att verka i de roller som skolan gett dem underlag för måste vara den bästa samhällsekonomiska investering som kan göras av räddningstjänsterna. Att falla tillbaka på att bara ha brandmän som verkar skadeavhjälpande visar bara att man inte tror på den ”nya” lagen. Den lag som bygger på att det förebyggande arbetet ska prioriteras men att inte negligera den skadeavhjälpande delen.

De SMO-utbildade brandmännen må vara för få för det stora generationsskifte som nalkas men bristfällig planering från MSB får inte vara skälet till att sänka kravet på en utbildningsnivå. Marknaden styr och skolorna måste också följa med i balansen mellan tillgång och efterfrågan, underlaget till ett yrke måste följa samhällets krav och önskemål. Sen måste också räddningstjänsterna vara beredda på att betala för det som de får!

Undersköterskorna kämpar just nu för att få en legitimation som i sin tur ska kvalitetssäkra deras yrke och ge dem den belöning som de förtjänar. Denna kamp måste ses som en strävan att få arbetsgivarna att se deras kompetens som en tillgång för verksamheten inom vården. Ett yrkesbevis för heltidsbrandmän har precis samma syfte.

Med ett yrkesbevis där kravet för att få detta är en fastställd utbildning, i dagsläget SMO, så skulle heltidsbrandmän som yrkesgrupp få en anställning där såväl det förebyggande som skadeavhjälpande arbetet är tydligare än det är idag. Högre krav på den anställde följer såklart på detta men öppnar samtidigt för en betydligt bättre löneutveckling i yrket. En heltidsanställd brandman måste och ska kunna leva på sin lön utan att ha dubbla anställningar, precis som andra i samhället. En eventuell förändring i arbetstiderna inom räddningstjänsten kan vara det som till viss del måste förändras för att detta ska ske. Men vill ”vi gamla brandmän” det? Och är vi beredda att stå upp för vår breda kompetens?

Räddningstjänst finns till för samhället och det är samhället som bör ställa krav på ”sina” anställda. Att få de bäst utbildade brandmännen för jobben i räddningstjänsten ska vara lika självklart som att jobben inom vård, skola och omsorg ska besättas av de som är bäst förberedda för deras branscher. Har vi proffs som lagt ner två år på en av nationell utbildning framtagen för ett syfte så ska de anställas, och få betalt för det!

Nu är det upp till bevis för arbetsgivarna att anställa och betala för den yrkesgrupp med kvalitet som de kan ställa krav på och vill förse samhället med. Att få jobb som heltidsbrandman för att man är bäst lämpad ger en också rätt att ställa krav tillbaka på en arbetsgivare. På det sättet utvecklas de bästa arbetsplatserna!

Referensgruppen för räddningstjänst i Kommunal har diskuterat frågan om yrkesbevis och avtalsförslag om detta har skickat in inför avtalsrörelsen 2020. Vi menar att utbildning ska löna sig för alla yrkesgrupper där det finns utbildningsmöjligheter. I detta ligger det nationella yrkesbeviset för heltidsbrandmän också som en möjlighet och en god förutsättning att i det moderna samhället kunna röra sig mellan nya arbetsgivare och platser inom landet. Av dessa anledningar måste vi kämpa för att få till ett yrkesbevis för heltidsbrandmän. Vad tycker du?

Foto: Jasper Graetsch

Foto: Jasper Graetsch

Jonas Härle, brandman Räddningstjänsten Syd

Patrik Sönnerstedt, brandman Räddningstjänsten Halmstad

Representanter i Kommunals referensgrupp för räddningstjänsten, Avdelning Skåne och Avdelning Sydväst.

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.