Brandbloggen

En blogg om att arbeta i räddningstjänsten

Löper brandmän större risk än andra för att få cancer?

Jag vill vända mig direkt till insamlingsstiftelsen Brandmännens Cancerfond och hur deras arbete har utvecklat sig sedan starten i september. Man har vid flera tillfällen lyft fram riskerna och hänvisar till studier, och det finns studier i mängder, på deras hemsida. Man jobbar med att redovisa studier från framför allt USA och Kanada, vilka är ifrågasatta av forskare i Sverige. Även BRF har varit aktiva med att skriva i sin egen tidning om risker som man ser och hur man internationellt jobbar med cancerfrågan.

Fortsätt läsa

Forskning på hemmaplan

Här hemma i Sverige startade en studie i ett samarbete mellan AFA och Karolinska Institutet CAMM. Nu, efter fyra års arbete, finns det resultat att ta del av.

I en av studierna som gjorts handlar det om brandmän i Stockholm under perioden 1931 – 1983 vilket omfattar 1080 brandmän som jobbat minst 1 år i yrket. Man har gjort en uppföljande studie om cancerfall mellan åren 1958 – 2012, alltså minst 26 år av uppföljning till 54 år beroende på när de började sin anställning. Så spännvidden på anställningstid är från 1 år till 44 år på de som har ingått i den studien. Brandmän som blev anställda någon gång mellan 1960 – 1983 hade en lägre risk för att drabbas av cancer generellt och för prostatacancer i jämförelse med de som anställdes 1902 – 1939. Brandmän som är anställda på 80-talet har en betydligt lägre risk för att drabbas av cancer vad studien kan visa, i jämförelse med de som anställdes från 1931.

I studiens resultat fann man att ingen förhöjd risk för att utveckla cancer i yrket förelåg i en jämför­else med befolkningen i övrigt. Det här innebär att populationen i Stockholm har till jämförelse varit från 1958, 600 000 invånare och till 2012, 1 000 000 invånare.

Den cancertyp som stack ut var magcancer vilket inte riktigt är fastställt vad orsaken är, en teori är att man inte har använt någon form av munskydd/filtermask vid arbete med asbest, kiseldamm eller vid rivning generellt vilket är en spekulation. När det gäller prostatacancer och malignt melanom, ligger risken lägre än hos jämförelsegruppen.

Utveckling i yrket

Man skall lägga på minnet att det har hänt mycket med utvecklingen av kläder, metoder, taktik, andningsskydd, arbetstider och skötsel och rengöring av kläder och materiel. Från yllebyxor med galonbrallor som överdrag och terylenskjortor till dagens anpassade kläder som tjänar som skalskyddskläder så har utvecklingen gått framåt. Allt för att säkerställa en bättre arbetsmiljö.

Att då dra igång kampanjer om risker och faror med att drabbas av cancer i jobbet som brandman före man faktiskt vet mer av vad vetenskapen har kommit fram till, tycker jag är illa. Man skrämmer upp kollegor helt i onödan.

När det gäller att prata om exponering och påverkan av farliga ämnen så används en exponeringsmodell som bygger på 8 timmar om dagen/5 dagar i veckan under 40 år. Frågan är – ligger vi inom det intervallet när det gäller exponering och risker?

Oseriöst utan källkritik

Jag vill vara mycket tydlig med att min avsikt inte är att förminska riskerna med att drabbas av cancer. Men vi måste hålla det på en nivå som är realistisk till vad som nu har framkommit genom forskning fram till 2012. Att som Insamlingsstiftelsen redovisa gamla studier och underlag från andra länder utan källkritik eller försöka vara relevant med de studier som finns idag, så måste jag säga att man är oseriös i sitt arbete.

Som jag tidigare har skrivit så har jag använt åtskilliga timmar med att titta på klipp från USA och Kanada på Youtube från perioden 2015 – 2017 vid insatser. Tyvärr så har det visat sig hur man exponerar sig på ett mycket märkligt sätt direkt i brandröken utan andningsskydd. Det finns åtskilliga klipp med brandmän som är sotiga i ansiktet och har varit inne i byggnader och jobbat på ett sätt som jag hoppas sedan länge inte existerar här i Sverige.

Ska man beskriva något så använd fakta som stödjer hur vi jobbar i yrket som brandmän och på vilket sätt vi förebygger ohälsa genom taktik och metoder här i Sverige.

I’ll be back

Jag har för avsikt att återkomma i ämnet. Då ska gå in på goda exempel och mer av fakta som nu finns redovisat genom evidensbaserat forskning. Man skall ha respekt för riskerna att drabbas av ohälsa och drabbas av sjukdom och att utveckla det förebyggande arbetet med att hitta bättre sätt att jobba på. Vi lever i ett komplext samhälle med krav på utveckling och för vårt yrke handlar det om att följa med i denna utveckling.

Med kamratliga hälsningar

Matts Jangerstad

HSO Storstockholms brandförsvar