Brandbloggen
En blogg om att arbeta i räddningstjänsten
En blogg om att arbeta i räddningstjänsten
Under mina dryga 15 år inom kommunal räddningstjänst har jag varit med om ganska mycket händelser och livsöden som så klart har påverkat mig och mitt sätt att vara och tänka. Jag har både arbetat i ”utsatta” områden, förorter och innerstadsmiljö men har personligen klarat mig från att direkt blivit utsatt för hot och våld. Däremot har jag varit i miljöer och situationer som har upplevts oroliga och där det har funnits en känsla som har styrt. Tyvärr har jag en hel del kollegor som har upplevt både hot och våld inom räddningstjänsten och det gör mig både arg och ledsen.
Fortsätt läsaFoto: Fredrik Sandin Carlson
Tittar man i Kommunals rapport ”Hot och våld mot räddningstjänstpersonal” ser man att det är en stor andel av våra kollegor ute i vårt avlånga land som upplever hot och våld i olika nivåer. Det som också rapporten tar upp är brister i rutiner och dokumentation.
Det har fått mig att fundera lite utifrån den debatt som har förts angående tjänstemannastatus för räddningstjänstpersonal och vad de skulle innebära.
Jag tror i första hand på att arbeta förebyggande med olika åtgärder. Det vet jag att många räddningstjänster ute i landet redan gör utifrån sin förmåga, vilket bidrar till att hot och våld minskar mot sin egen personal. Det som jag saknar och som även Kommunal tar fram i rapporten är att det måste till en uttalad nolltolerans från myndigheter mot våldet. Detta för att det inte skall skilja och normaliseras beroende på vart man arbetar. Här tänker jag att det skall finnas rutiner och stöd för anmälningar som är nationella och lätta att följa för att kunna (använda alt ta lärdom av) i det systematiska arbetet.
Tittar man sedan på frågan om vi som räddningspersonal skall ha tjänstemannastatus vill jag verkligen lyfta en varningens finger för vad det egentligen innebär. Det finns chefer ute på räddningstjänsterna som jag förstår vill driva frågan till att räddningspersonalen skall ha tjänstemannastatus men också chefer som förstår vad detta innebär i lagens mening och de konsekvenser som det kan bli för den enskilde personen.
Kommunal har haft samtal med styrande politiker i frågan. Kommunal har varit mycket tydlig med att man förordar en översyn av lagen, både med ändring och hårdare straffsatser men också att brott mot räddningstjänstpersonal klassas som brott mot tjänsteman, utan att personalen får tjänstemannastatus. Tongången i de politiska debatterna är också inne på att lagstiftningen är ett sätt att komma åt hot och våld mot räddningspersonal utan att det skall innebära tjänstemannastatus.
Jag ser utifrån mitt fackliga hjärta att skall vi som räddningspersonal få status som tjänsteman i lagens mening innebär det också att vi kan hamna i ”tjänstefel” och det kommer med all sannolikhet innebära konsekvenser för den enskilde brandmannen. Detta kan få stora konsekvenser.
Absolut är inte lösningen lagstiftningen för hot och våld utan det är ett gemensamt arbete i olika nivåer, men jag anser framförallt att det måste till en bättre samordning i frågan och mer förebyggande arbete med både utbildning, övning och information.
Sammanfattningsvis vill jag uppmana er alla som någon gång har eller blir utsatt för hot eller våld i arbetet att göra en anmälan. För er som inte har rutiner eller har frågor kring rutiner så ta tag i frågan på arbetsplatsen för att skapa något som ni kan förhålla er till som en start i det fortsatta arbetet.
Jag hoppas verkligen att jag får arbeta i ytterligare 15 år och inte vara utsatt för varken hot eller våld, utan istället lägga mina tankar och fokus på att göra det jag är satt att göra, bidra till trygghet och hjälpa till då den enskilde inte kan hantera situationen.