Brandbloggen

Räddningstjänstpersonal i beredskap är livsavgörande i räddningstjänsten

Hur ska vi jobba vidare inom räddningstjänsten Sverige? Det är en tung fråga som just nu finns med överallt. Se bara på de senaste veckornas diskussion om vara eller icke vara för räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) på stationerna.

Fortsätt läsa

”Framtiden för brandkår utreds…”, ” Inget beslut fattat om räddningstjänsten…” Men vad händer egentligen? Rubrikerna om räddningstjänsten den senaste tiden har varit hur många som helst.

Hur ska vi jobba vidare inom räddningstjänsten Sverige? Det är en tung fråga som just nu finns med överallt. Se bara på de senaste veckornas diskussion om vara eller icke vara för räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) på stationerna.

Det finns flera frågor jag skulle vilja ställa till er som är politiker, ni som styr över resurserna. Vad tror ni krävs för att verksamheten ska fungera i praktiken. Vad händer om just dina närmaste inte får den hjälp som behövs vid en insats? Och hur skulle det se ut om man räddningstjänst personal i beredskap inte fanns?

Jag har besökt ett antal räddningstjänster runtom i landet. Utvecklingen går mot minskad bemanning, inte bara för heltidspersonalen inom räddningstjänsten utan även för räddningstjänstpersonal i beredskap, RIB:arna. Man minskar antalet brandmän i brandbilen, men inte nog med det – man tar bort rökdykingen också. Nu finns som förslag att kommunerna själva ska få välja om RIB:arna skall få utbildning i rökdykning eller inte i den obligatoriska grundutbildningen.  Dessutom ska utbildningsveckorna bli färre. Samma fråga dyker upp igen: hur skulle det se ut om man räddningstjänstpersonal i beredskap inte fanns?

I dagsläget finns det cirka 10 000 RIB:are i landet och rekryteringen pågår löpande. Av flera olika anledningar har det blivit svårare att rekrytera RIB:are. En orsak är att den som har beredskap måste man arbeta och bo i kommunen och numera är det vanligt att man pendlar från mindre orter till större städer för att arbeta. Ett annat hinder är att den ordinarie arbetsgivaren ska släppa i väg RIB:aren för att åka ut på larm. Arbetsgivarna blir allt mindre benägna att släppa sina anställda från jobbet och då blir det färre som kan vara RIB:are.

Kommunal jobbar för att förbättra förutsättningarna för medlemmarna som jobbar som räddningstjänstpersonal i beredskap. Bemanning är en av de viktigaste frågorna. Just nu pågår avtalsförhandlingar med arbetsgivarna inom Sveriges kommuner och landsting och Pacta för att se hur vi kan förbättra avtalet och därmed arbetsmiljön för medlemmarna. Med oss i förhandlingarna har vi bland annat allt det vi fick med oss från den senaste konferensen för medlemmarna inom RIB.

I mitt jobb som ombudsman träffar jag många deltidsbrandmän och de flesta säger saker som ”det har legat i min natur att vara till hjälp”. De uppskattar allt de lär sig, både när det gäller redskap och utrustning och hur jobbet går till ute på olycksplats. En annan sak som rankas högt är den fina feedback de ofta får när de varit ute och gett hjälp eller utbildning. Det är ett fantastiskt yrke som ger väldigt mycket, tycker de.

Räddningstjänsten efterlyser nu fler som vill arbeta som RIB:are och jag vet att de behövs för att tredje man ska få den hjälp som krävs. Räddningstjänstpersonal i beredskap är en viktig bricka i arbetet när man åker ut på en insats, inte minst ute på glesbygden.

Tillbaka till frågan igen: hur skulle det se ut om räddningstjänst personal i beredskap inte fanns? Svaret på det är enkelt. Då skulle räddningstjänsten inte fungera längre.

Vill vi även fortsatt ha en räddningstjänst av hög kvalitet krävs att det satsas mer på räddningstjänstpersonal i beredskap. Det tänker jag fortsätta jobba för att politikerna också inser.