Brandbloggen

En blogg om att arbeta i räddningstjänsten

Rätt till rätt lön inom räddningstjänsten

När jag började som brandman fick jag en grundutbildning på tio veckor innan jag sattes med på bilen som rökdykare 2. Efter erfarenhet och larm kunde jag ta nästa steg...

Fortsätt läsa
pengar

Lön är den fråga som engagerar medlemmarna i Kommunal allra mest. Men lön är mer än pengarna vi ska leva på. Foto: Colourbox

När jag började som brandman fick jag en grundutbildning på tio veckor innan jag sattes med på bilen som rökdykare 2. Efter erfarenhet och larm kunde jag ta nästa steg och övergå till rökdykare 1, med mer ansvar. Stegen gick sedan vidare till chaufför, rökdykarledare, 15 veckors utbildning på räddningsskolan och sedan hävare och tankbilen.

Det fanns ett system som gjorde det tydligt vad jag som individ skulle klara för att gå vidare, vilka kunskaper och erfarenheter som krävdes. Varje steg innebar högre lön och lönetrappan gjorde att jag visste vad jag måste uppnå för att höja lönen.

Men det var då. Hur ser det ut idag? Vilken lön gäller för räddningstjänstpersonalen? Och hur kan du själv på verka lönen?

Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadens parter, arbetsgivarna och facket, förhandlar och gör överenskommelser i kollektivavtal. Lönerna är en del av kollektivavtalet. När det gäller räddningstjänsten är det arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), alltså politiker på lokal nivå, och fackförbundet Kommunal som tecknar kollektivavtal.

Inom räddningstjänsten har man individuell lönesättning. Arbetsgivaren ska tydligt kunna visa vilka ”kriterier” som du behöver uppnå för att höja lönen, vilka arbetsuppgifter och ansvar som då ska ingå.  Du ska helt enkelt få veta hur lönen sätts och vad som ligger till grund för den lön du får. I det nya avtalet med SKL har Kommunal fått med en tydlig skrivning om det som arbetsgivaren måste följa.

Informationen finns i det kollektivavtal som gäller på din räddningstjänst och du ska få kännedom om vad som gäller på dina årliga utvecklings- och lönesamtal.

Här kan du läsa om utvecklingssamtal.

Här kan du läsa om lönesamtal.

Numera är det alltså individuell lönesättning som råder och ”lönetrappan” vi gick efter förr finns inte längre på samma sätt. Somliga påstår att facket sätter lönerna, men det stämmer inte – det är arbetsgivaren som gör det! Men Kommunal gör skillnaden, genom hårda förhandlingar får vi fram bättre lön och villkorsförbättringar från arbetsgivaren – bättre än vad arbetsgivaren vill från början. (Om vi inte organiserade oss, alltså om inte facket fanns, tror du då att arbetsgivaren frivilligt skulle ge oss löneförhöjningar eller andra villkorsförbättringar?)

Lön är den fråga som engagerar medlemmarna i Kommunal allra mest även inom räddningstjänsten. Lönen är en viktig faktor för hur attraktivt ett yrke är och därmed för framtiden i branschen. Om ingen vill jobba inom räddningstjänsten – hur ska samhället klara sig då?

Lön är pengarna vi ska leva på, men lön är mycket mer än så. Inom räddningstjänsten beror lönen på hur politiker värderar arbetet och verksamheten. Därför blir frågan om lön också politisk.

Det är till slut politikerna, arbetsgivarna, som måste svara på frågorna: Vem är det som avgör vad vårt arbete är värt, om inte ni? Vad händer om lönen är så låg så att ingen vill söka sig till yrket och vi får svårt att rekrytera personal till räddningstjänsten?

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.