Brandbloggen

Skummets vara eller inte vara i räddningstjänsten

Under en längre tid har det funnits en diskussion om släckskum i räddningstjänsten. Ska vi använda det, i så fall hur? Finns det andra metoder som är bättre?

Att bedriva en räddningsinsats handlar om att välja rätt släckmetod för att uppnå målen för insatsen. Ser man traditionellt finns det många olika släckningsmetoder, förutom skum och vatten även bland annat förhöjt lågtryck och pulver.

Skum är en släckmetod som kan vara direkt avgörande för en lyckad insats och i vissa fall livräddande. Skummet i sig är inte det stora problemet utan förhållningssättet och användandet. Man kan också titta på koncentrationer och hantering av koncentratet.

Klass A-skum är för fibrösa material och liknande, klass B-skum är för vätskebränder – det är huvudindelningen. Det finns beståndsdelar i skummet som inte är så nyttiga, till exempel estrar och glykolalkohol. Vi vet också att vissa släckskum innehåller organiska kemikalier som PFOS och PFAS, som ansamlas i kroppen och skulle kunna orsaka såväl cancer som allergier. Labbtester på djur har visat på skador. Släckskummet är också farligt för miljön, om skum läcker ner i en brunn kan den bli utdömd i 100 år!

Många undrar varför vi inte har vetat om det här tidigare. Varför har ingen berättat att skummet är farligt för miljön och kanske även för människor?

Det viktiga i detta är att räddningstjänsterna måste förhålla sig till Miljöbalken gällande miljöfarlig verksamhet.

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, har ett ansvar att visa vägen genom fakta, inhämtade från analyser och vetenskapliga undersökningar, om hur Sveriges räddningstjänster skall använda släckskum.

Men det är räddningstjänsternas ansvar och skyldighet att informera medlemmarna i Kommunal, brandmännen, om vad de ska ha för skyddsutrustning och hur den ska användas.

Kommunal välkomnar utvecklandet och användandet av andra släckmetoder för att förbättra både för vår miljö och för brandmännens framtid. Det går att tillämpa försiktighetsprincipen och bara använda skummet vid vissa speciella omständigheter. Så gör man på vissa räddningstjänster.

Hela Sveriges räddningstjänst väntar med spänning på studier som visar på skillnaden mellan att använda skum och vatten vad det gäller påverkan på miljö och personal.

Vi har inte den informationen ännu – men vi kan inte sitta och vänta på resultaten. Därför vill Kommunal förmedla de goda exemplen där man nu lyfter frågorna. Här kan du se ett reportage från Kommunals webb-tv som besöker räddningstjänsten i Karlstad för att prata om deras beslut att minimera användandet av skum:

Men Karlstad är inte den enda räddningstjänsten där man försöker välja bort skummet, samma policy har man på flera kårer i Sverige.

Det är viktigt att diskussionen fortsätter! Nu ser vi med spänning fram emot att ta del av den forskningsrapport som Anna Kärrman, docent vid Örebro Universitet, arbetar med och som förhoppningsvis finns att läsa under våren 2016.