Barbro Andersson – ordförande Kommunal Mitt
Jag är en glad, trygg och stolt förtroendevald i Kommunal Mitt. Här är mina tankar, visioner och idéer för ett bättre arbetsliv och därigenom ett bättre samhälle.
Jag är en glad, trygg och stolt förtroendevald i Kommunal Mitt. Här är mina tankar, visioner och idéer för ett bättre arbetsliv och därigenom ett bättre samhälle.
Den som menstruerar gör det i genomsnitt 5 dagar per månad under ca 35år, det motsvarar nästan 6 år i följd.
Fortsätt läsaSå här i tiden för internationella kvinnodagen så vill jag dela några tankar jag har om menstruation.
Menstruation, eller i vardagligt tal mens, är den månatliga fas på omkring 3–7 dagar i menstruationscykeln som innebär blödningar från livmoderslemhinnan. Blödningens mängd och varaktighet kan variera från en månatlig cykel till en annan.
Både här i Sverige och ute världen, har mens flera andra namn tex: ros, rening, regleringen, lingonveckan, att vara opasslig, med flera och engelskan förekommer ”the curse” med flera.
Man räknar med att en menstruerande person lägger mellan 15- 70 000 kronor, i snitt 40 000 kronor, på mensskydd under sin livstid beroende på vilket mensskydd man använder och hur riklig mensen är.
Det är mycket pengar. Sverige är dessutom ett av de länder i EU som har högst mervärdesskatt på mensskydd, där vi betalar 25 procent moms för våra mensskydd.
Som en jämförelse betalar du 12 procent när du äter ute på restaurang och sex procent moms om du tränar med en personlig tränare.
Det är i Sverige det, hur ser det ut i världen då?
Det finns en utbredd mensfattigdom både i västvärlden och i utvecklingsländer.
Här kommer några exempel:
År 2019 i Nya Zeeland hade 12 procent av flickorna i årskurs 9–13 (mellan 12 och 18 år) svårt att få tag i mensskydd och att 1 av 12 elever hade skolkat från skolan eftersom de inte har råd med mensskydd.
För att få bukt med mensfattigdomen i Nya Zeeland så kommer alla flickor som studerar på gymnasienivå att få tillgång till gratis mensskydd. Enligt premiärministern så är mensskydd inte en lyx utan en nödvändighet.
År 2018 i Storbritannien hade att 1 av 10 kvinnor mellan åldrarna 14-21 år inte hade råd med mensskydd.
I Kenya så missar 1 miljon flickor skolan varje månad på grund av mensfattigdom och vissa hoppar av skolan helt och hållet. Kostnaden för ett paket bindor överstiger ofta dagsinkomsten för familjer som bor i Nairobis slumområden.
I Zimbabwe kostar ett 10-pack mensskydd 1 USD, och då ska det ställas emot att genomsnittslönen bland lantarbetare är 239 USD. Inte konstigt då att menstruerande kvinnor använder tygtrasor istället. tygtrasor som de tvättar själva och hänger på tork på ett undanskymt ställe. Detta i sin tur innebär att det kan ge infektioner, eftersom det skulle vara så mycket bättre att torka dessa utomhus i solen istället.
Men det finns ljuspunkter: År 2020 blev Skottland det första landet i världen att ge alla kvinnor laglig rätt till gratis mensskydd.
Menstruationen omges ofta av mycket hysch-hysch och tystnadskultur. I reklam och marknadsföring för mensskydd visas mensblodet som en blå vätska och det beskrivs ofta att mensskydden är osynliga.
Men det har hänt saker även här för att avdramatisera detta. Nu finns det reklam där mensblodet syns som en liten röd prick i stället för den blå vätskan, och i reklamen syns ofta aktiva personer som förmodas använda detta mensskydd.
Menscykeln är en del av vardagen för många. Men i arbetslivet kan de mötas av både oförstående chefer, sexistisk jargong, nedsättande skämt och sakna tillgång på toalett för att byta mensskydd eller till och med inte ha tid till det.
Vi människor har olika kroppar och behov. En schysst och god arbetsmiljö tar hänsyn till det, så att vårt mående och prestation under arbetspasset inte påverkas.
För att förändra detta behövs att vi avdramatiserar mensen, men även ökar förståelsen att det påverkar menstruerande under i genomsnitt 5 dagar varje månad under många år. Då kan man fråga sig hur ger vi pojkar och flickor kunskap om den första mensen- vad det är och hur den kan påverka måendet?
Ja, där skiljer det sig åt. Pojkar i tonåren får generellt mindre formell utbildning om menstruation än flickor, oftast som en del av sexualundervisningen. Det beror mycket på hur engagerade lärare är i undervisningen och hur familjeförhållandena ser ut, hur mycket kunskap och förståelse som pojkar får om mens.
Unga kvinnor i västvärlden har samma erfarenheter av att det är mycket upp till lärarens villighet till att ge undervisning om menstruation.
Unga kvinnor i utvecklingsländer för uppmaningar att hålla sig borta från män när det fått sin första menstruation.
Det här en fråga som borde engagera mer än den gör.
Fler länder bör följa Skottlands exempel och ge alla menstruerande laglig rätt till mensskydd.
Den höga momsen på mensskydd i Sverige bör sänkas.
I skolan ska det finnas trygga toaletter, där det finns tvål och vatten och även ett ställe att lägga sina använda mensskydd i.
Ingen ska behöva stanna hemma från skolan eller arbetet på grund av sin mens.
Ingen ska behöva missa utbildning eller inkomst på grund av sin mens.
Mens är inte bara lite blod- det är nåt som påverkar dig som menstruerar i minst 6 år av ditt liv.
Mens är inte bara blod- det är det naturligaste som finns, och ska betraktas precis så.