Avtalsbloggen

Flera avtalstrådar att knyta innan sommarpaus

Vi är i juni månad, tiden mellan hägg och syren har passerat och ganska snart väntar semestertider. Men ännu återstår en del arbete på avtalsfronten. Innan jag skriver om vad som väntar härnäst tänkte jag bara uppdatera lite om vad som hänt sen den senaste bloggen.

Fortsätt läsa

Kommunal hade sin trettionde kongress för ett par veckor sedan på Stockholmsmässan i Älvsjö. Kommunal har kongress var tredje år. En kongress känns alltid högtidlig, så även denna gång. Det var en kongress om hur Kommunal tar klivet in i framtiden med målet att förbundet ska ha 600 000 medlemmar år 2030.

Att vara många, att vara fler och att höja organisationsgraden blir även framöver ett viktigt fokus för Kommunal. Att vara många är något som varje enskild medlem såväl som vi tillsammans tjänar på. Själv blev jag för fjärde gången vald som avtalssekreterare av Kommunals kongress. Det kändes högtidligt som alltid. Och i min roll som avtalssekreterare vet jag hur viktig organisationsgraden är för att ge styrka i förhandlingarna.

Det är en styrka att vid förhandlingsbordet kunna företräda många. När merparten av de som går på ett kollektivavtal är med i facket ger det bättre möjligheter att ställa krav på högre löner och bättre anställningsvillkor. Det beror på att arbetsgivarna då vet att om de inte går med på våra krav har vi förutsättningarna att kunna gå ut i en konflikt som ”drabbar” arbetsgivarna. Konfliktvapnet ska naturligtvis mycket ansvarsfullt. Det ska bara tas till när det är absolut nödvändigt, när alla andra alternativ är uttömda och förhandlingarna har nått sitt slut. Men vetskapen om att Kommunal har styrkan att ta en konflikt som drabbar arbetsgivaren ger styrkan i förhandlingarna. Det inte alltid uttalade ”hotet” om konflikt har vi med oss till förhandlingsbordet om alla är med och alla står bakom.

Kongressen hade även andra livliga diskussioner som kommer att ha bäring in i avtalsrörelsen 2020. Till exempel arbetstidsfrågan. Där antog kongressen rapporten ”Tid är pengar”. Den ska behandlas på höstens kommande avtalskonferenser.

En annan avtalsfråga som enagerade kongressen ordentligt är den om individuella och differentierade löner.  För eller emot? Avskaffa eller utveckla? Debatten resulterade i att vi efter avtalsrörelsen 2020 tillsätter en lönepolitisk utredning där vi ser över vår lönepolitik och utvärderar det vi gjort sedan vår nuvarande politik antogs 2013. Jag tycker att det är bra att vi ständigt ifrågasätter, omprövar och utvärderar den politik vi har och är med i tiden. Vi behöver lyssna på medlemmarna och stämma av hur lönesättningen fungerar i vardagen. Vad har hänt sedan vi förändrat våra löneavtal nu senast i avtalsörelsen 2016? Fick det de effekter vi ville uppnå?

När jag skrev mitt förra blogginlägg hade vi just träffat ett avtal för deltidsanställda brandmän (RIB). Jag berättade då att förhandlingarna fortsätter om det som går under namnet ”krisavtal”. Krisavtalet ska gälla när något extraordinärt händer i samhället. Ett exempel är förra sommarens skogsbränder. Våra kollektivavtal är inte anpassade för den typen av händelser och så kan vi ju inte ha det. Medlemmarna måste veta vilka villkor som gäller när de ställer upp i för samhället svåra situationer. Det som måste regleras är saker som ersättningar, arbetstider och arbetsmiljöansvar. Vi har kommit ganska långt i förhandlingarna med SKL och väntar oss ett bud någon gång nästa vecka, troligen i mitten av veckan. Så i bästa fall närmar vi oss ett slut i dessa förhandlingar – det vore glädjande, inte minst med tanke på den annalkande sommaren (även om vi får hoppas att landet slipper liknande bränder ett år till).

Ytterligare avtalsfrågor är på gång. För några veckor sedan begärde vi förhandlingar med SKL om bättre pensionsvillkor för medlemmarna. De har ännu inte startat, men ska påbörjas.

De förhandlingar som däremot är i gång och som jag ser som extremt viktiga i den politiska miljö vi lever i nu handlar om kompetensutveckling och omställning. Förhandlingarna ska ske i ett högt tempo. Vi vill stärka medlemmarnas möjligheter till tillsvidareanställning på heltid, att de under sitt yrkesliv ska få kompetensutveckling, men att den som vill också ska kunna byta yrke om arbetsgivaren har behov av annan kompetens. Kommunal och övriga parter i den offentliga sektorn har en tydlig avsikt med de här förhandlingarna. Det är att vi inte vill vänta på de förslag till sk förändringar (det betyder försämringar) som kommer i lagen om anställningsskydd enligt den statliga utredning som redan är tillsatt. Vi vill i stället göra något som stärker anställningsskyddet och ger sektorn bättre möjligheter att kompetensförsörja. Det känns betryggande – och betydligt mer modernt – att möta framtiden med den ingången, i stället för med den statliga utredningens uppdrag som är det motsatta: att minska tryggheten på arbetsmarknaden.

Ja, så summa summarum, det återstår en del arbete innan semestern kan börja. Lite saker som måste avlutas, några stämmor som ska avklaras, ett avtal ska tecknas och lite förberedelser inför höstens arbete ska göras innan det är dags. Men jag vill passa på att önska alla läsare där ute en riktigt skön och avkopplande sommar.

Påminner er också som vanligt att lyssna på podden förhandlarna som ni hittar på kommunal.se eller där poddar finns. Ett nytt sommaravsnitt kommer inom kort.