Avtalsbloggen

Om deltidsbrandmännen och starten på nästa års avtalsrörelse

”Deltidsbrandmännens ersättning höjs nu rejält”. Så har rubrikerna ännu de senaste dagarna sett ut i tidningar runt om i landet, inte minst i skogsbygder.Det handlar så klart om det avtal för deltidsbrandmän (RIB) vi tecknade för en dryg vecka sedan med Sveriges kommuner och landsting. Att avtalet fått uppmärksamhet är inte konstigt. Deltidsbrandmännen är en viktig grupp för en fungerande räddningstjänst. Det har både förra sommarens skogsbränder och de som fortsatt den här våren visat.

Fortsätt läsa

Förhandlingarna med SKL var intensiva ända in till slutet. Innan de var helt färdiga fick vi säga nej till tidigare bud från arbetsgivarna. Men på kvällen före valborgsmässoafton, bara dagen innan det förra avtalet skulle gå ut, blev vi klara. På förmiddagen på valborgsmässoafton höll vi en gemensam presskonferens tillsammans, alla inblandade fack och SKL.

Alla som förhandlat måste känna sig nöjda med att det blev ett avtal vars värde ligger betydligt högre än det så kallade märket. Ett skäl till att vi kunde förhandla fram extra pengar var för att vi gick med på ett treårsavtal. Ett annat skäl var naturligvis att även arbetsgivarna har sett vilka behov som finns av en fungerande räddningstjänst när skogarna brinner. Vårt förhandlingsläge var alltså bra – och det gav utdelning. Vi fick flera av våra krav omhändertagna, exempelvis extra betalt vid extra beredskap, högre ersättning vid långa pass och högre beredskapsersättning under semesterperioderna (höjs från 35 till 40 %).

Men det stannar inte här. Nu inleder vi nya förhandlingar med SKL om det som vi kallar ”krisavtal”. Det avtalet ska reglera villkor vid extremsituationer som exempelvis förra sommarens bränder. Vilka villkor och ersättningar ska gälla, hur blir det med arbetstid och återhämtning mm. En deltidsbrandman i beredskap ska veta vad som gäller redan innan hon eller han åker från sin hemort för att bekämpa bränder på en annan ort, hos en annan arbetsgivare. Det måste vara klart och tydligt och det ska krisavtalet reglera.

Förhandlingar ja, nu är vi igång och har påbörjat förhandlingarna med SKL om omställning och kompetensutveckling mm. Vi vill som parter på arbetsmarkanden reglera frågorna i kollektivavtal utifrån vad som passar sektorn bäst. Regeringen har samtidigt tillsatt Gudmund Tojer som ska utreda förändringar i LAS. Eller på ren svenska: försämringar för anställda. Alltså, det ska bli lättare och billigare för arbetsgivare att göra sig av med folk. Jag ser verkligen inte fram emot vad den utredningen ska komma fram till i maj 2020. Jag tror inte att det kommer mycket gott ur den.

Kommuner och landsting i välfärdssektorn har inte det här problemet som regeringens utredare ska titta på. I välfärden behöver det inte bli lättare att göra sig av med anställda. Problemet är det omvända: hur ska arbetsgivarna få tag i fler anställda? Lyckas vi som parter i de förhandlingar som inletts med SKL att lösa frågor som är viktiga för oss, så är det därför otroligt bra. Kompetensförsörjningsproblematiken är det stora hotet när sektorn växer, de gamla blir fler och äldre och Kommunals medlemmar går på knäna när det saknas folk i sektorn. Vargen har kommit och därför är det nödvändigt att agera nu.

Att få in människor som vill arbeta inom sektorn, att ge dem goda förutsättningar, möjligheter till trygga anställningar med goda utvecklingsmöjligheter och en bra arbetsmiljö är utmaningarna som vi ska sätta tänderna i nu. De här förhandlingarna löser inte alla problem som finns. Som jag flaggat upp redan tidigare, så behövs det ett äldreomsorgslyft, det behövs mer pengar, fler utbildningsplatser och extra allt vad det gäller äldreomsorgen, som jag vill påstå är i kris. Men även om vi inte löser allt i förhandlingarna så kan vi ändå ge sektorn bättre förutsättningar på sikt genom bättre kompetensutvecklingsmöjligheter, bra omställning och trygga jobb på heltid.

En annan nyhet som kom förra veckan var utredningens förslag om reglering av yrket undersköterska. Utredaren föreslår införandet av något som kallas skyddad yrkestitel. Det är inte samma sak som Kommunal drivit, då vi förespråkar legitimation men jag är ändå ganska positiv till förslaget.  Skyddad yrkestitel handlar kort om att man inte får kalla sig undersköterska utan att ha gått den utbildning som ska införas och ha nationell standard. En nationell standard är positivt, så att de hemmasnickrade varianterna upphör. Men det som saknas i utredningen är att arbetsuppgifterna måste regleras, inte bara titeln. Det finns mer utförlig information att läsa på Kommunals hemsida om vad som händer härnäst i frågan.

Avtalsrörelsen 2020 närmar sig och avtalsförslagen droppar in. Till dags dato har vi fått in nästan 1400 avtalsförslag. Det är verkligen jätteroligt, men än finns det gott om tid att gå in på mina sidor på www.kommunal.se och lämna ännu fler förslag till förändringar/förbättringar i kollektivavtalen.

Något annat som närmar sig med stormsteg är 2019 års kongress. Den 21 maj inleds den och det känns alltid väldigt högtidligt med kongress. Den här kongressen kommer nog att bli lite annorlunda. Vi kommer att lyfta blicken och arbeta mer långsiktigt. Hur vill vi att Kommunal ska vara i framtiden? På vilket sätt ska vi ta det där framtidsklivet? Det ger kongressen 2019 ett centralt uppdrag – att tillsammans formulera vilken eller vilka satsningar som bäst bidrar till ett ännu starkare Kommunal? Hur rustar vi oss i Kommunal för att ta oss an framtiden? Det blir en arbetande kongress och det ser jag fram emot. Förutom framtidsklivet avhandlas många spännande frågor och ämnen. En av de frågor som jag brinner lite extra för är arbetstidsfrågorna och jag ser fram emot debatten om rapporten ”Tid är pengar”. För er som inte kan närvara på kongressen så kommer den att websändas. Dessutom kommer jag och Johan Ingelskog att podda under kongressen. Så gå in och lyssna! Du hittar vår podd ”förhandlarna” här https://www.kommunal.se/poddar eller där poddar finns.