Avtalsbloggen

Varför satsar Kommunal på undersköterskorna i avtalsrörelsen?

Vi har fått en del frågor om varför vi har landat i de avtalskrav som vi gjort i år. Det ska jag försöka ge svar på i denna blogg. Orsakerna till att Kommunal väljer att lyfta fram just undersköterskorna extra i årets avtalsrörelse är flera. En undersköterska tjänar idag ungefär 23 200 kronor i månaden på en heltid. Det är 2 800 kronor mindre än en verkstadsarbetare, trots att de har lika lång yrkesutbildning. Enligt Statistiska Centralbyrån kommer det att saknas 160 000 undersköterskor år 2035. Att undersköterska redan idag är ett bristyrke har uppmärksammats av både experter, arbetsgivare och politiker. För att kunna attrahera unga människor till yrket och behålla kvalificerade undersköterskor bedömer vi att lönerna måste upp.

Att kvinnodominerade yrken, så som undersköterska, konsekvent har en lägre lönenivå än de mansdominerade sektorerna är en del av den värdediskriminering som förekommer på den svenska arbetsmarknaden. När industrin, som sätter nivån för löneökningstakten, bestämmer att lönerna ska öka med ungefär 2,8 procent för alla innebär det i praktiken att den skillnad som finns mellan mans- och kvinnodominerade yrken består. För att börja minska det gapet kräver Kommunal att undersköterskorna ska få mer än 2,8 procent i löneökning, för att börja komma i kapp.

Man kan ju tycka att det enda rimliga är att rättställa lönenivåerna för alla grupper som värdediskrimineras, men att gå fram med sådana krav i avtalsrörelsen skulle vara dömt att misslyckas och något som arbetsgivarna, Sveriges kommuner och landsting i det här fallet, aldrig skulle gå med på, främst av kostnadsmässiga skäl. Därför väljer vi att fokusera på en medlemsgrupp i taget. Just nu bedömer vi att vi har störst möjlighet att lyckas med undersköterskor, eftersom undersköterskorna har ett starkt stöd för sina krav, från andra fackförbund, från brukare och deras anhöriga, från den breda allmänheten och från ekonomer.

Innebär detta då att Kommunals övriga medlemsgrupper tvingas att stå tillbaka för att undersköterskorna ska få mer? På den frågan är svaret nej, eftersom de övriga grupperna ska följa normen på arbetsmarknaden, den norm som anger 2,8 procent. Här måste vi kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt – att en medlemsgrupp gynnas betyder inte att de andra missgynnas, utan snarare tvärtom. Att en medlemsgrupp gynnas innebär att den totala lönepotten höjs och att större löneökningar blir möjliga för fler framåt.

Det innebär inte att andra grupper inte ska få något, eller att vi inte ser att samma problem finns inom andra yrkesgrupper. Vi är tydliga i våra krav med att alla ska få del av årets löneökningar, men att vi denna gång bedömer att undersköterskorna bör ha lite mer. Längre fram kan det bli aktuellt att göra samma satsning på andra grupper, rent förhandlingstekniskt skulle vi aldrig gå i land med att satsa på alla grupper samtidigt, utan risken skulle i stället vara att ingen grupp får mer än någon annan