Kommunal bloggar!

Vi kan inte vänta i 50 år på jämställda pensioner!

Folksams senaste pensionsrapport visar att kvinnor i genomsnitt får ut 5 415 kronor mindre i pension varje månad, jämfört med män. I fjol minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män något, för första gången på nästan 10 år. Utvecklingen går oändligt långsamt. I den här takten kommer pensionsgapet mellan kvinnor och män inte att slutas förrän år 2070 – när årskullen födda 2005 fyller 65 år.

Av de kvinnor som arbetat inom Kommunals yrken är sju av tio beroende av garantipension. I ett inslag i TV4 igår kommenterar Maja Fjaestad, Kommunals samhällspolitiska chef, medlemmarnas pensionsvillkor och att många kvinnor är ekonomiskt beroende av en partner för att klara livet som pensionär.

För några veckor sedan gick Swedbank ut med en varning att många av dagens yrkesverksamma kommer att gå minus på sin framtida pension, trots regeringens utlovade sänkta skatt för pensionärer. Swedbanks prognos utgår från personer som idag är 35 år. Uträkningen gäller deras inkomster av allmän pension och tjänstepension, ställt mot nödvändiga utgifter för ett enpersonhushåll. Bland de yrkesgrupper som beräknas ha högre utgifter än inkomster finns bland andra barnskötare och undersköterskor. Trots att de har intjänad tjänstepension från ett långt yrkesliv där de tagit hand om våra barn, äldre och sjuka kommer deras pension inte att räcka till det mest nödvändiga.

De stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner speglar och förstärker kvinnors lägre livsinkomst och ojämställdheten under de yrkesverksamma åren. Vad kan vi göra åt det?

Till att börja med är de kvinnodominerade branscherna värdediskriminerade. LO:s senaste årliga lönerapport visar att medellönen för kvinnor ligger på 87 procent av medellönen för män. Det är helt orimligt att det fortfarande är så här år 2017. Den snabbaste vägen framåt är rejäla löneökningar inom de kvinnodominerade branscherna, genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter.

En del av inkomstskillnaden mellan manliga och kvinnliga pensionärer kan även förklaras med deltidsnormen inom de kvinnodominerade välfärdsyrkena. Nästan 60 procent av Kommunals medlemmar arbetar deltid, många mot sin vilja. Dagens ofrivilliga deltider är dyra för våra tusentals medlemmar som drabbas av dem. Kommunal har kämpat i många år för att deltidsnorm och osäkra visstidsanställningar ska bytas ut mot heltidsnorm och tillsvidareanställningar. Här ligger ett stort ansvar på arbetsgivarna att organisera och planera arbetet så att anställda både har rätt att arbeta heltid och har en god arbetsmiljö som gör att de orkar arbeta ända fram till pensionsåldern.

År 2016 beslutade Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt att heltid ska vara norm inom välfärden. Innan det här årets slut ska alla kommuner ha en plan för hur de ska uppfylla målet. Att införa heltid är en process och alla inblandade – politiker, tjänstemän, fackliga företrädare och medarbetare – behöver jobba mot samma mål och se vinsten för verksamheten, kvinnorna och samhället i stort.

För att kvinnor ska kunna gå upp till heltid krävs även en normförändring. Kvinnor tar idag större ansvar för det obetalda arbetet med barn, hem och gamla föräldrar. Mammor tar ut fyra av fem föräldradagar innan barnet fyllt två år. Pappor behöver ta ett större ansvar på hemmaplan, till exempel genom att ta ut mer föräldraledighet och vab-dagar. På så sätt kan de i förlängningen bidra till att förbättra kvinnors villkor på arbetsmarknaden.

För att stärka pensionssystemet anser Kommunal att pensionsavgiften behöver höjas. Kommunal vill även att garantipensionen höjs och inkomstindexeras, detta för att uppväga de strukturella orättvisorna i arbetslivet och säkerställa att gruppen redan fattiga pensionärer inte halkar efter ännu mer. För visst är det en rimlig begäran – att de hundratusentals kvinnor som arbetar hela yrkesliv inom välfärden och betalar inkomstskatt under decennier ska kunna leva på sina pensioner?

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.