Kommunal bloggar!

Välkommen till förskoleklass?

Förskoleklass är en viktig del av den svenska skolan, men personaltätheten är systematiskt otillräcklig. Med ett obligatorium krävs också ett kvalitetslyft.


I dagarna släpps många ballonger upp mot skyn från många skolgårdar när en ny årskull förväntansfulla börjar förskoleklass. Det är också den sista årskull som är där frivilligt; från hösten 2018 är förskoleklass obligatorisk efter ett välkommet beslut från regeringen i föregående vecka.

En tioårig grundskola är mer än rimligt i dagens kunskapssamhälle. Men trots att lågstadiet i praktiken förlängdes med ett år 1998 har svenska elevers kunskapsresultat de senaste decennierna försämrats, vet vi genom PISA och fler undersökningar. Hur kan ett helt skolår till ge obefintliga – eller negativa – resultat?

Marika Lindgren Åsbrink spårar orsakerna i en angelägen krönika i Dagens Samhälle förra veckan. Förskoleklass infördes från början delvis som en besparing, och det har förblivit ett budgetalternativ. En plats i förskoleklass kostar 49 800 kronor om året – mot 139 200 kronor för en förskoleplats och 100 900 kronor för en plats i grundskolan. Varför satsar vi mindre på 6-åringar än på 5- respektive 7-åringar? frågar sig Lindgren Åsbrink.

Mina personliga erfarenheter från förskoleklass är högst blandade. När min äldsta dotter började i verksamheten förbjöds de barn som redan kunde läsa och skriva att läsa för att ”inte stressa de andra barnen”, utan fick sitta längst bak och rita i ett år. Det genomtänkta genustänket från förskolan var som bortblåst, och flickorna användes helt uttalat som stötdämpare och hjälpfröknar.

Andra beskriver ett underbart år av lek, lärande och kreativitet. Men tydligt är att kvaliteten måste bli jämnare när förskoleklassåret nu blir obligatoriskt.
Delar av problematiken kring förskoleklassen handlar om den låga bemanningen på fridshemmen, där dessa elever tillbringar merparten av sin tid. Som Kommunal tidigare visat har antal barn per pedagog inom fritidsverksamheten konsekvent ökat. Barngrupperna är drygt dubbelt så stora i dag jämfört med 1980 och det går nästan tre gånger så många barn per vuxen. Samtidigt har andelen elever med åtgärdsprogram ett globalt minimum i förskoleklass; det vill säga på alla plan finns det för få vuxna i verksamheten.

Ett högkvalitativt förskoleklassår har många samhällsfördelar och kan bidra till
• Ökad måluppfyllelse i skolan, både sociala mål och kunskapsmål.
• Mer likvärdig skola genom att bättre kompensera för barns olika behov och uppväxtvillkor.
• Bättre möjligheter för föräldrar att kombinera förvärvsarbete med ansvar för skolbarn.

Obligatoriet är ett steg på vägen – fler satsningar är nödvändiga.

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.