Kommunal bloggar!

Teknik, kön och profession – en gammal historia

Tekniska hjälpmedel är efterlängtat inom många av Kommunals organisationsområden. Trots tung arbetsbelastning tenderar kvinnodominerade arbetsplatser att introduceras för tekniska lösningar långt senare än mansdominerade. Teknifiering inom exempelvis vård och omsorg skulle därmed vara ett steg mot såväl mer hållbara som jämställda arbetsplatser.

Fortsätt läsa

Vi har inte en jämställd arbetsmarknad i Sverige. Endast 16 procent av de anställda kvinnorna och 15 procent av de anställda männen finns i yrken med jämn könsfördelning., d.v.s., att snedfördelningen mellan män och kvinnor i yrket inte är mer än 60-40.

Yrken tycks ibland hopplöst och förbindligt vara förknippade med ett visst kön. SCB:s statistik visar horder av män inom fordonsindustrin, medan vårdsektorn är lika kvinnodominerad. Orsakerna tycks komplexa och har i regel med tradition, arbetsvärdering och kultur att göra. Men dessa kan även förändras.

Källa: På tal om kvinnor och män 2016, SCB.

Teknifiering av yrken är ofta en process som förändrar yrkets status och professionalitet – och även det vi kallar genuskodning. Att ny teknik införs på arbetsplatser är något vi sett igenom och igen de senaste 150 åren. Det löpande bandets införande i bilindustrin är väldefinierat, men även mindre revolutionerande teknikskiften tenderar att ställa gamla sanningar på ända om ett yrke.

Ett sådant exempel är mejerskeyrket. Från början var mejerska ett feminint kodat yrke. Mjölk var av gammal folktro kopplat till kvinnlig fruktsamhet. Ystning ansågs exempelvis vara kopplat till magi, och i slutet av 1800-talet var mejeriarbetarna kvinnor. De hade en relativt hög yrkesstatus och hade genomgått yrkesskolor. Yrket var självständigt, och relativt tungt när stora ostar skulle svängas upp på hyllorna. Mejerskan hade också ansvaret för att göra enklare reparationer av separatorerna.

Vad som hände när mejerskeyrket teknifierades finns beskrivet i en numera klassisk doktorsavhandling av Lena Sommestad (sedermera socialdemokratisk miljöminister). [Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess, Uppsala 1992].

Under mellankrigstiden uppfattades mejerskeyrket ha genomgått en ”industrialiseringsprocess” och ”vetenskapifiering”. Inom livsmedelshanteringen infördes nya rön om bakterier och hygien. Kemiteknik blev ett centralt inslag i mjölkproduktionen. I och med detta började yrket även tas över av män.

Maskinerna, som mejerskorna själva tidigare reparerat, började uppfattas som endast möjliga att reparera för män. I mejeritidningen skrivs det t.ex.: ”Angående maskinernas skötsel i ett mejeri bör ju helst detta anförtros åt de manliga, ty detta är ju ett arbete som inte passar för de kvinnliga…” Den metod som använts av mejerskorna tidigare sågs med andra ord inte som teknik.

Mejerska var till början ett arbetaryrke, men i mellankrigstidens mejeri började alltfler unga män i studentmössor arbeta på mejerierna. Snart dominerades mejerskeyrket av just utbildade män, och den nya genuskodningen var etablerad

Det är inte alltid en process av teknifiering tenderar att göra yrket ’maskulint’ kodat; exempel finns på motsatsen. Men när ett arbete uppfattas som värdefullt införs ofta tekniska hjälpmedel, och tekniska yrken i sig värderas högt, både i lön och status. Så länge kvinnodominerade yrken inte tillåts teknifieras riskerar därför värdediskrimineringen att fortlöpa.

Medicinsk teknik har varit en del i vården länge, men i mindre del i omsorgen där vi hittar många av Kommunals medlemmar. Teknik som besparar tunga lyft och obekväma arbetsställningar är dock mycket efterlängtad och skulle kunna bidra till att omsorgsyrken värderas som de komplexa och kvalificerade yrken de är. Teknifiering av omsorgsyrkena skulle rentav kunna vara en jämställdhetsrevolution på arbetsmarknaden – en revolution där såväl ojämn könsfördelning som värdediskriminering effektivt motarbetas.

 

Bildkälla: Från mejerska till mejerist

1 kommentar

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.