Brandbloggen

En blogg om att arbeta i räddningstjänsten

Vilka rutiner finns vid olyckor med gasfordon?

Tre större incidenter under det senaste året har inträffat och det var tur att det inte blev någon som fick några större skador vid olyckstillfället eller vid räddningsinsatsen. Men vad vet vi egentligen om gasfordon och vilka rutiner finns idag för de som arbetar med dem och vad ska de veta?

Fortsätt läsa

En gasbuss började brinna efter att den hade passerat genom en tunnel i Göteborg. Bussen hade 15 passagerare ombord som lyckades komma ut. Under räddningstjänstens ingripande exploderade bussen. Två brandmän skadades lindrigt.
Buss exploderade 

En gasbil i Kramfors började brinna och sedan exploderade den vid räddningsinsatsen. Gasbil exploderade 

En sopbil i Katrineholm var på väg till garaget efter att ha tankat med biogas. En gasbehållare exploderade. Personerna i hytten blev chockade, men ingen skadades.

Gasbilar är de mest miljövänliga fordonen. De drivs med både naturgas och biogas. Naturgasdrivna fordon släpper ut cirka 25 procent mindre koldioxid jämfört med bensinfordon. Biogas släpper ut nästan inte ut någon koldioxid alls. Men vad får man för information och utbildning från arbetsgivaren när man använder ett gasfordon i arbetet?

Vi kan se att vid dessa större incidenter som har inträffat i Sverige har man haft tur. Det kan bli förödande konsekvenser, inte bara för personerna som är med i olyckan, utan även för alla andra som befinner sig i närheten.

På räddningstjänsten har man tagit ett säkerhetsavstånd från de brinnande bilarna och man släcker dem på avstånd. Men hur långt ska säkerhetsavståndet vara, hur fort kan det gå från en brand till en explosion och hur ska man släcka fordonet?  Utifrån dessa viktiga frågor om arbetsmiljö vill Kommunal se hur det fungerar för räddningstjänstpersonal, bussförare och renhållningsarbetare som kommer i kontakt med gasfordon i sitt arbete.

Kommunal har jobbat mycket med frågorna kring säkrare arbetsmiljö för räddningstjänstpersonal. Ett av de arbeten som vi samverkar i handlar om forskningen kring lärande från och för arbetsmiljöarbetet vid insatser i räddningstjänsten. Man studerar förberedelsen innan, under och efter utlarmning, kartläggningen av rapportering, tillhandahålla/förmedla information och erfarenheter från larm.

Johan M Sanne docent/professor på Svenska miljöinstitutet (IVL) har varit ansvarig för forskningen som berör arbetsmiljöfrågor inom räddningstjänsten. Förstudierna till detta projekt finns att läsa i ’’Lärande och produktionshöjande åtgärder i räddningstjänst – behov i insatsrapporteringssystem’’.

Projektet är nu i nästa fas om hur arbetsmiljöarbetet kan integreras i den strategiska verksamhetsutvecklingen med koppling till riskanalyser och handlingsprogram. Forskningsarbetet går vidare och i slutet av juni ska rapporten vara färdig. Kommunal, som deltar i referensgruppen i denna forskning, menar att det viktigaste är att alla får informationen om hur vi ska agera när det händer något och för arbetsgivaren är det ett ansvar att man förmedlar rätt information.

Arbetsgivaren ska hålla med handlingsplaner och policys till arbetstagaren utifrån de riskanalyser som har gjorts till de arbetsuppgifter som ska genomföras.

Det är därför viktigt att många är med och arbetar med dessa angelägna frågor så rätt information och erfarenheter om vad som har inträffat kommer fram. Ett lärande erfarenhetsmässigt kan undvika att man i framtiden inte gör om samma misstag igen. Därför ser jag fram emot kommande möte med IVL, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och räddningstjänsterna.

Inga kommentarer

Innan du kommenterar, läs våra regler för kommentarer.