Annelie Nordström

”Främlingsfientlighet, fördomar och rasism är ingen ny företeelse vare sig  Sverige eller övriga Europa. Det nya är att det blivit mer rumsrent att öppet ge uttryck för främlingsfientliga åsikter. Det görs av arbetsgivare. Det görs i Sveriges riksdag. Det görs till och med av fackliga förtroendevalda.

Trenden med ökad rasism och främlingsfientlighet går igen i hela Europa. Högerextrema grupperingar har byggt upp ett betydande folkligt stöd i flera europeiska länder de senaste åren.

Men det är inte bara extremhögern som vinner terräng. På arbetsplatser, i bostadsområden och i skolan breder vardagsrasismen och intoleransen ut sig. Vi har sett det förut, vi ser det igen.

Lågkonjunktur, arbetslöshet, ökade klyftor, segregation och begränsade utvecklingsmöjligheter leder till motsättningar och social oro. Känner man sig utsatt, orättvist behandlad och maktlös är det nära till hands att leta syndabockar att ta ut sin frustration på.

Den fackliga målsättningen måste vara att minska rasismen och främlingsfientlighetens utbredning, bl.a. genom att föra dialog med människor i deras vardag. Det är vi fackliga ledare som ska träda före och i vardagen visa vad vi står för, vi ska ta samtalen öga mot öga med dem som uttrycker främlingsfientliga åsikter.

Globaliseringen och den ökade rörligheten av arbetskraft innebär en verklig utmaning. Utländsk arbetskraft kommer till våra länder och konkurrerar om jobben till lägre löner och sämre villkor. Det fackliga löftet sätts på prov. Vår kollektivavtalsmodell utmanas och ifrågasätts.

Här har fackföreningen en enormt viktig roll att spela. Här gäller det att tänka efter före; Hur ska den fackliga kampen föras?  Och mot vem?

Alla löntagare, oavsett ursprung, måste äga rätten att arbeta enligt samma regelverk inom EU. Vi vill inte ha ett A- och ett B-lag på den europeiska arbetsmarknaden. Vi måste hålla samman och ställa upp samma lönekrav oavsett var arbetskraften kommer ifrån.

I några år har vi i min organisation haft en stor utmaning med att möta 1000 tals anställda i bemanningsföretag från Asien som kommer till Sverige för att plocka bär i våra skogar. Tyvärr har det visat sig att många företagen varit oseriösa och ibland till och med kriminella. De har utsatt de anställda för stora påfrestningar och inte hållit de löften om lön och villkor som de utlovat.

Nu har vi lyckats påverka myndigheterna i Sverige att ställa större krav på de bemanningsföretag som vill ta in personal i Sverige, vilket vi hoppas ska förbättra situationen i bärskogarna den kommande sommaren.

Den europeiska sociala modellen är idag hotad. Det senaste decenniets europeiska integration har reducerats till ett projekt baserat på blind tillit till marknadens styrka.

Därför känns det tryggt att se att EFS krav på lika behandling är så tydliga i handlingsprogrammet. Det är bra att EFS är för en proaktiv och samordnad europeisk invandringspolitik, och att vi ser arbetskraftens rörlighet inom EU och EES som en av de grundläggande friheterna.

All rörlighet och arbetskraftsinvandring måste ske utifrån principerna om jämlikhet och icke-diskriminering. Detta är oerhört viktigt för att garantera den sociala sammanhållningen.

Från svenska LOs sida vill jag rikta ett tack till generalsekreteraren och styrelsen för förslagen i handlingsprogrammet på det här området.”